Nyhet:
Energieffektiviseringsutredningen har nu avslutat sitt arbete. Tisdagen den 18 november 2008 presenterades utredningens slutbetänkande.
- SOU 2008:110 Vägen till ett energieffektivare Sverige
- Pressmeddelande: Lönsamt att energieffektivisera mer än EU kräver
- Webbutsändning: Energieffektiviseringen

Hemsidan ligger kvar fram till den 18 maj 2009,
men kommer inte att uppdateras.

***********************************************

Utredningens huvuduppgift

Energieffektiviseringsutredningens (N M 2006:06) huvuduppgift är att införa EG-direktivet (2006/32/EG) om effektivare slutanvändning av energi och om energitjänster i Sverige.

Bakgrund m.m.

Europa skall spara energi. Det finns flera goda skäl till det. Vårt beroende av importerad energi från länder utanför unionen ökar. Energipriserna, inte minst oljepriset, har stigit kraftigt och påverkar de europeiska företagens konkurrenskraft. Energibesparingar innebär i regel också att utsläppen av växthusgaser kan minska. En effektivare energianvändning är därför en viktig målsättning i EU. Det är mot den bakgrunden EG-direktivet skall ses.

PM om EG-direktivet
EG-direktivet
Grönbok om effektivare energianvändning

Med effektivare energianvändning menas att vi skall få ut mer nytta, t.ex. värme eller transportarbete, av varje enhet använd energi. Alternativt skall vi få ut samma nytta
som tidigare, men med en mindre mängd använd energi. Det innebär att den totala energianvändningen kan få öka, om t.ex. befolkningen växer eller produktionen stiger. Effektiviseringar skall dock leda till att energianvändningen blir mindre än den skulle ha varit utan effektiviseringsåtgärder. Exempel på effektiviseringsåtgärder är att byta ut en elpanna mot en bergvärmepump eller att byta ut äldre elmotorer i industrin mot nya och mer energieffektiva motorer.

I EG-direktivet fastställs ett vägledande energibesparingsmål om minst 9 procent fram till år 2016. Alla sektorer i samhället berörs, t.ex. bebyggelsen, hushållen, servicesektorn, industrin, transportsektorn och offentlig sektor. Undantag gäller dock i den del av  industrin som handlar om utsläppsrätter och i viss militär verksamhet. Det åligger varje medlemsstat att redovisa hur besparingsmålet skall uppnås eller överträffas. Varje medlemsstat skall därför ge in en handlingsplan till kommissionen, där de anger vilka styrmedel de vill använda för att uppnå det vägledande målet. En första viktig uppgift för utredningen är att föreslå hur en sådan handlingsplan kan utformas.

Förslaget till handlingsplan överlämnades till näringsminister Maud Olofsson den 11 mars 2008. Samtidigt överlämnades utredningens delbetänkande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25). I delbetänkandet utvecklas bakgrunder och överväganden som lett fram till handlingsplanen.

Läs delbetänkandet och handlingsplanen samt pressmeddelande!
- SOU 2008:25 Ett energieffektivare Sverige
- Ett energieffektivare Sverige - Nationell handlingsplan för energieffektivisering (bilaga till SOU 2008:25)
- Pressmeddelande: Energieffektivisera mera!
- Webbutsändning: Se pressträffen i efterhand
OH-bilder från presskonferensen

En annan viktig uppgift för utredningen är att kartlägga och analysera vilka hinder som finns mot en effektivare energianvändning i Sverige. Utredningen skall t.ex. se över regelverken och föreslå förändringar om det behövs. Utredningen skall också föreslå vilka styrmedel, t.ex. skatter, bidrag och regleringar, som bör införas för att vi i Sverige skall kunna spara en energimängd som minst svarar mot det vägledande målet. Styrmedlen och de åtgärder som blir en följd av dem skall vara kostnadseffektiva för företagen och hushållen och för samhället i stort. 

Enligt direktivet krävs också att den offentliga sektorn med staten, kommunerna och landstingen, är föregångare när det gäller att effektivisera sin energianvändning. De skall också offentliggöra sin energieffektiviseringsåtgärder och resultaten av dem, så att andra aktörer lockas att ta efter. Även energiföretagen, t.ex. nät- och elhandelsföretagen i elsektorn, åläggs i EG-direktivet nya viktiga uppgifter. De skall t.ex. samla in och rapportera nya statistiska data om kunderna och om elanvändningen, samt ge kunderna individuell information om hur mycket el som använts, t.ex. under en fakturerad period jämfört med tidigare perioder.

Energitjänster är ett viktigt hjälpmedel. Med energitjänst menas en energibesparing som uppnås med hjälp av energieffektiviseringsåtgärder i t.ex. ett företag eller en myndighet och som tillhandahålls genom ett avtal mellan beställaren av energitjänsten och ett energitjänstföretag. Utredningen skall se till att marknaden för energitjänster kan utvecklas.

Hela regeringens uppdrag till utredningen framgår av utredningsdirektiven.
  Direktiv 2006:89

Rapporter m.m.

Utredningens slutsatser och förslag bygger på ett omfattande underlagsmaterial, som inhämtats via kvalificerade konsulter och expertis inom många olika områden. En del av detta material har fogats till utredningens betänkanden.

Allt underlag utredningen beställt kan laddas ned under fliken Rapporter.