A 2016:03 Arbetsmarknadsutredningen

Arbetsmarknadsutredningen

Bakgrund

Arbetsmarknadsläget i Sverige har förbättrats på senare år. Samtidigt finns tydliga indikationer på att arbetsmarknaden inte fungerar tillfredsställande. Arbetslöshetstiderna har förlängts samtidigt som antalet lediga jobb är högt och många arbetsgivare uppger att de har problem att hitta personal med rätt kompetens. Gruppen arbetslösa består i allt högre grad av personer som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Utveckligen på arbetsmarknaden ställer ökade krav på insatser som förbättrar matchningen mellan arbetssökande och de tillgängliga jobben, i synnerhet olika former av utbildning. Omställningsförmågan måste stärkas med goda möjligheter till vidareutbildning även för personer som redan befinner sig på arbetsmarknaden. En effektiv arbetsmarknadspolitik kräver ett väl fungerande samspel mellan olika aktörer. Det är viktigt att det statliga åtagandet inom arbetsmarknadspolitiken är tydligt för att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar såväl för statliga myndigheter som för kommuner och andra aktörer. En väl fungerande arbetsmarknad behöver säkerställa hur Arbetsförmedlingens uppdrag på lång sikt ska utformas för att effektivt bidra till arbetsmarknadens funktionssätt.

Utredningens uppdrag

Utredningen ska enligt regeringens direktiv bland annat analysera och lämna förslag om:

  • hur det statliga åtagandet för arbetsmarknadspolitiken kan göras mer effektivt och tydligt,
  • hur Arbetsförmedlingens vägledning kan stärkas och samspela med annan vägledning,
  • hur utbildning och andra insatser inom arbetsmarknadspolitiken bör förhålla sig till skolväsendet, universitet och högskolor samt folkbildningen,
  • hur väl samspelet och ansvarsfördelningen fungerar mellan aktörer som påverkar arbetsmarknadens funktionssätt, med särskilt fokus på statliga myndigheters och kommunernas roll, samt hur förutsättningarna för samverkan och ansvarsfördelning kan förbättras.
  • huruvida Arbetsförmedlingen som huvudsaklig statlig aktör för en väl fungerande arbetsmarknad har ett ändamålsenligt uppdrag, samt
  • hur användningen av olika typer av externa leverantörer inom arbetsmarknadspolitiken kan bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.

Den 22 juni 2017 beslutade regeringen i ett tilläggsdirektiv att utredaren nu även får i uppdrag att analysera och lämna förslag om hur

  • Arbetsförmedlingens samarbete med andra relevanta aktörer kan förbättras,
  • de delar av Arbetsförmedlingens uppdrag som inte innebär myndighetsutövning kan läggas ut på andra aktörer och hur det statliga åtagandet i övrigt i så fall bör organiseras,
  • kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken bör förtydligas, och hur enskilda kommuner, i de fall det är effektivt, i högre grad ska kunna medverka i genomförandet av arbetsmarknadspolitiken,
  • arbetsmarknadspolitiken i större utsträckning ska kunna samverka med relevanta aktörer på regional och nationell nivå i syfte att stärka kompetensförsörjningen, och
  • arbetsmarknadsutbildningen kan svara mot arbetsmarknadens behov samt i vilken form och av vilka aktörer arbetsmarknadsutbildningar ska tillhandahållas.

Redovisning av dessa delar ska ske i slutredovisningen senast den 31 januari 2019, inklusive den analys av olika typer av externa leverantörer som enligt de ursprungliga direktiven skulle ha redovisats den 31 oktober 2017

Redovisning

De delar av uppdraget som rör vägledning samt externa leverantörer ska redovisas senast den 31 oktober 2017. Delredovisningen ska även innehålla en övergripande kartläggning av hur samspelet och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun fungerar i frågor som påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari 2019.

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson har utsett Cecilia Fahlberg till särskild utredare.