Fi 2015:13 Utredningen om användarna i delningsekonomin

  • Kontakt
  • Fi 2015:13 Utredningen om användarna i delningsekonomin

    Utredningen om användarna i delningsekonomin

    Med delningsekonomi menas, enkelt uttryckt, den del av ekonomin där privatpersoner, ofta via webbplattformar, kan hyra, hyra ut, byta eller låna tillgångar av varandra såsom maskiner, verktyg, fordon och bostäder eller erbjuda småtjänster såsom trädgårdsarbete eller snöskottning.

    Utredningen om användarna i delningsekonomin har nu överlämnat sitt betänkande, Delningsekonomi på användarnas villkor (SOU 2017:26), till konsumentminister Per Bolund. Uppdraget är därmed slutfört.

    Utredningens uppdrag

    Utredningen har enligt regeringens direktiv (Dir 2015:136) haft i uppdrag att samla ett kunskapsunderlag om delningsekonomin i ett användarperspektiv genom att

    1. göra en beskrivande kartläggning av olika modeller som möjliggör eller underlättar transaktioner där privatpersoner säljer, hyr ut, lånar ut eller ger bort materiella eller finansiella tillgångar, samäger eller samnyttjar sådana tillgångar eller erbjuder tjänster,
    2. analysera olika användares roller och rättsliga ställning vid sådana transaktioner,
    3. resonera kring om befintlig lagstiftning är ändamålsenlig eller om det finns eventuella behov av författningsändringar, såväl nationellt som inom EU, framför allt i fråga om förmögenhetsrätt, konsumenträttsliga delar av marknadsrätten, produktsäkerhet, tillsyn och tvistlösning samt
    4. bedöma om det finns behov av andra åtgärder än lagstiftning för att främja en positiv utveckling, exempelvis när det gäller information eller samarbete mellan olika samhällsaktörer.

    Utredningen ska inte resonera om de arbetsrättsliga reglerna. Uppdraget omfattar inte heller att föreslå nya författningar eller nya myndigheter.

    Utredningens iakttagelser

    Utredningen har genomfört en brett upplagd användarundersökning med en kvalitativ förstudie, en kvantitativ enkät samt djupintervjuer i syfte att kartlägga befolkningens erfarenheter av delningsekonomi. Omkring 10 procent av befolkningen har under de senaste två åren deltagit i delningsekonomin. De flesta av dem har dock bara deltagit någon enstaka gång. De som gjort delningsekonomiska transaktioner kännetecknas av nyfikenhet inför nya företeelser, starka sociala drivkrafter och en viss riskbenägenhet. Vidare är unga människor i storstadsregioner mer benägna att delta i delningsekonomin än befolkningen i övrigt. En klar majoritet, omkring 80 procent, av de som deltagit i delningsekonomin har övervägande positiva erfarenheter. Tre procent har övervägande negativa erfarenheter.

    Ungefär en fjärdedel av de som deltagit i delningsekonomin har stött på någon form av problem i relationen till motparten, dvs. den privatperson med vilken den delningsekonomiska transaktionen genomförts. De vanligaste problemen är ”otrevligt bemötande” och ”utevaro när vi bestämt att träffas”. Beroende på problemtyp har mellan fem och 15 procent av de som upplevt problem gjort det i situationer där den konsumenträttsliga lagstiftningen skulle kunnat användas, om den varit tillämplig mellan parterna. Generaliserat till hela befolkningen innebär det att omkring en halv procent har erfarenhet av denna typ av problem.

    De som inte deltagit i delningsekonomin har i de flesta fall, 80 procent, inte känt behov av delningsekonomiska tjänster. Det är ett intressant resultat eftersom det i delningsekonomin numera erbjuds nyttigheter som kan tillgodose en lång rad vardagliga eller mer sällan uppkommande behov såsom av övernattning, bil, cykel, semesterbostad, en tillfällig arbetsplats, finansiering, helg- eller vardagsmiddag, trädgårdsskötsel, snöskottning, städning, barnpassning, hundvakt, handverktyg, läxhjälp osv. Omkring en femtedel av de som inte deltagit i delningsekonomin anger som skäl att de känner osäkerhet inför att handla med andra privatpersoner och att professionella motparter föredras. Även övriga svar i denna del indikerar sammantaget osäkerhet och okunskap om rättsläge, ansvarsförhållanden och övriga förutsättningar för delningsekonomiska transaktioner.

    De delningsekonomiska plattformarna, som i många fall är kommersiella aktörer, är inte så bra på att informera om frågor som kan vara viktiga för användara och som skulle kunna minska deras osäkerhet. Det gäller t.ex. vilka regler som gäller beroende på om den användare som tillhandahåller en nyttighet ska anses agera som näringsidkare eller som privatperson. Vidare saknas oftast information om de skattekonsekvenser, som kan uppstå när t.ex. en bostad hyrs ut eller när tjänster utförs mot betalning. Det är också svårt att hitta kontaktuppgifter till plattformarna och information om vad det kostar att använda dem. Betydligt fler i utredningens undersökning anser att sådan information är viktig än som anger att den är lätt att finna.

    Utredningens överväganden

    Utredningen konstaterar att befolkningen i Sverige har ganska liten erfarenhet av delningsekonomi. De flesta som deltagit i delningsekonomin har bara enstaka erfarenheter. Vidare konstateras att få har upplevt problem av en typ som kan åtgärdas med lagstiftning. I de flesta fall gäller delningsekonomiska tvister dessutom små belopp.

    Mot den bakgrunden har utredningen inte funnit skäl att resonera om ny lagstiftning i relationen mellan användarna. Däremot bör delningsekonomins utveckling följas. När en större andel av befolkningen samlat fler erfarenheter kan nya bedömningar bli aktuella. Det finns också ett stort behov av information till användare, och till potentiella användare, av delningsekonomiska tjänster om t.ex. rättsregler, ansvarsförhållanden och skattekonsekvenser. Det är i första hand de delningsekonomiska plattformarna som bör svara för sådan information.

    För kommersiella plattformar i delningsekonomin gäller de marknadsrättsliga reglerna, t.ex. marknadsföringslagen, prisinformationslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Marknadsrättslig tillsyn av delningsekonomiska plattformar kan främja bättre information och användarvillkor. Någon sådan tillsyn har dock hittills inte förekommit. Utredningen har inte funnit skäl att resonera om ändringar i det marknadsrättsliga regelverket innan det tillämpats på delningsekonomiska plattformar.

    Utredningen menar också att oberoende information är viktig om förtroendet för delningsekonomin ska öka, så att fler använder delningsekonomiska tjänster.

    Utredningens förslag

    Oberoende information

    Utredningen föreslår att Konsumentverket får i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter och organisationer, såsom Skatteverket, sektorsmyndigheter och försäkringsbranschen, inom ramen för Hallå konsument och Konsument Europa informera om vad delningsekonomi innebär, risker och möjligheter med delningsekonomiska transaktioner samt att ge individuell vägledning till användare i samband med sådana transaktioner. Det finns också skäl att rikta information till företag som driver delningsekonomiska plattformar om lagstadgade rättigheter och skyldigheter. Sådan information bör förmedlas via Konsumentverkets egen webbplats.

    Att följa utvecklingen

    Utredningen har konstaterat att delningsekonomin ännu är i ett tidigt skede i Sverige och att erfarenheterna i befolkningen är starkt begränsade. Det gäller i synnerhet i fråga om svårigheter och problem som kan motverkas med lagstiftning. Mot den bakgrunden föreslår utredningen att Konsumentverket i samarbete med Konkurrensverket, och i samråd med andra berörda myndigheter, får i uppdrag att under en treårsperiod följa hur delningsekonomin utvecklas i ett användarperspektiv, överväga tillsyn och andra insatser som kan förtydliga användarnas ställning i delningsekonomin samt rapportera resultaten till regeringen.

    Egenåtgärder

    Slutligen konstaterar utredningen att det är en brist att det i Sverige saknas en branschorganisation för plattformar i delningsekonomin. Sådana finns t.ex. i Storbritannien och Nederländerna. En bransch- eller intresseorganisation skulle kunna verka för bättre information, skäliga användarvillkor, jämförbara betygsystem och, inte minst, en kvalitetscertifiering av delningsekonomiska plattformar. Det skulle gynna både plattformarna och användarna och i förlängningen bidra till delningsekonomins positiva utveckling.