Vad är en kommitté?
En kommitté är en grupp som tillkallats på grund av ett
regeringsbeslut och som har ett utredningsuppdrag. Man kan också säga
att det är en myndighet som tillfälligt har bildats för att skaffa
underlag för ett politiskt ställningstagande.
Det förekommer också att
regeringen lämnar ett uppdrag till en enda person, en s.k. särskild
utredare.
Vad
är skillnaden mellan en kommitté och en parlamentarisk kommitté?
En parlamentarisk kommitté består av företrädare för de olika
politiska partierna.
Vad
gör en kommitté?
En kommitté har till uppdrag att ta fram fakta, analysera dem och
lägga fram förslag. På detta sätt förbereds åtskilliga av
regeringens åtgärder på olika områden.
En stor fördel med
kommittéförfarandet är att olika intressegrupper, eller den politiska
oppositionen, får tillfälle att medverka i förändringsarbetet.
Politiker och specialister får möjlighet att samarbeta.
Hur
tillsätts en kommitté?
Beslut om att tillsätta en kommitté tas av regeringen. Initiativet
kan komma från regeringen själv, departementen, riksdagen, en myndighet,
en organisation, men även från en enskild medborgare.
Vem
utser ledamöterna i kommittén?
Formellt utses ledamöterna av ansvarig minister. Förslagen kommer i
regel från den enhet som har hand om den aktuella frågan på
departementen.
Vem
föreslår ordföranden i kommittén?
Det är ofta den ansvariga enheten som gör det. Vederbörande måste
också godkännas av den politiska ledningen på departementet. Lika ofta
föreslår den politiska ledningen vem som ska vara ordförande eller
särskild utredare.
Hur
går det till när man utser ledamöter till en parlamentarisk kommitté?
De olika politiska partiernas riksdagsgrupper kommer in med förslag
på ledamöter. Den ansvariga enheten lämnar ett slutligt förslag på
kommitténs sammansättning.
Vem
gör själva utredningsarbetet?
Kommittén eller den särskilde utredaren är formellt ansvarig för
arbetet och svarar för förslaget. I praktiken är det oftast
kommittésekreteraren som gör det mesta av skrivarbetet. Dessutom sköter
sekreteraren även kommitténs administration.
Hur
redovisar kommittén till departementen?
Kommittén har fortlöpande kontakt med departementet och den
ansvariga enheten. Ofta fungerar departementstjänstemän som experter i
kommittén. Vanligtvis slutredovisas arbetet i form av ett eller flera
betänkanden i SOU-serien (Statens offentliga utredningar). Om kommittén
är särskilt omfattande, eller pågår under en längre tid är det
också vanligt att den lämnar delbetänkanden under tiden och avslutar
med ett slutbetänkande.
Kan
vem som helst bli kommittésekreterare eller särskild utredare?
Man bör ha utbildning och erfarenhet som passar in på det aktuella
uppdraget. Om uppdraget till exempel innebär att betänkandet ska
innehålla förslag till revidering av lagstiftning är det lämpligt att
man är jurist.
Hur
bestäms innehållet i kommitténs direktiv?
Kommitténs uppdrag formuleras i ett s.k. direktiv. Det författas av
den ansvariga enheten på respektive departement. Innehållet beror på
den fråga man vill ha besvarad. Vissa formella krav finns dock, till
exempel ska de konsekvensbeskrivningar som betänkandet ska innehålla
också nämnas. Av direktivet ska också framgå när kommitténs arbete
ska vara klart.
Vad
menas med tilläggsdirektiv?
Under utredningstiden kan det visa sig nödvändigt att uppdraget
utvidgas. Regeringen kan i så fall besluta om tilläggsdirektiv. Detta
är en komplettering av det ursprungliga direktivet och innebär
vanligtvis också förlängd utredningstid.
Kan
en kommitté få göra om arbetet?
Betänkandet lämnas till det ansvarig minister. Han eller hon kan
sedan välja att inte gå vidare med detta. Frågan kan utredas
ytterligare en eller flera gånger. Men det är inte vanligt att man
väljer samma utredare.
Resulterar
kommitténs arbete alltid i ett betänkande?
Inte alltid, men det är det vanligaste.
Hur
och till vilka går kommitténs förslag ut på remiss?
I samband med avlämnandet av betänkandet skickas det ut på remiss.
Vilka myndigheter och intresseorganisationer som är remissinstanser beror
på betänkandets innehåll. Även enskilda medborgare eller
organisationer som inte står med på remisslistan kan skicka remissvar
till den ansvariga enheten.
Vad
händer med eventuella förslag?
Ansvarig enhet på respektive departement sammanställer remissvaren
och skriver en proposition. Ibland händer det att utredningssekreteraren
anställs på enheten för att göra detta.
Vem
ansvarar för kommittén?
Kommittén är en egen myndighet och ansvarar för sin egen
verksamhet.
Hur
fungerar kontakten mellan kommittén och ansvarigt departement?
De frågor som gäller själva uppdraget avhandlar kommittén med den
ansvariga enheten. Departementens administrativa enheter fungerar som
stöd i vissa frågor (t.ex. förordnanden och entlediganden, budget,
löner samt ekonomi).
Vem
betalar löner till kommittén?
Departementen betalar i regel lön till de sekreterare som är
formellt anställda i kommittén. I detta fall är kommittén inte en helt
självständig myndighet eftersom anställningen ligger under
departementen.
Har
kommittén en egen budget?
En del av departementens anslag avsätts till kommittéverksamhet.
Statssekreterarna på departementet kommer överens om fördelningen av
dessa pengar. Varje kommitté får sedan en budgetram. Inom ramen lämnar
kommittén in ett detaljerat budgetförslag till departementet som
departementet sedan beslutar om.
Får
kommittén använda sina pengar som den vill?
Departementen har ett övergripande ansvar för budgeten.
Departementen ska bland annat se till att lagen om offentlig upphandling
följs. Detaljerna lägger sig departementen inte i.
Hur
kvalitetssäkras arbetet i kommittén?
Det pågår hela tiden projekt inom RK som syftar till att förbättra
kvaliteten i kommittéarbetet. Ett exempel är Kommittéservices arbete.
De erbjuder bland annat administrativt stöd, utbildning, seminarier och
språkexpertis.
Vad
är Kommittéservice och vad gör de?
Kommittéservice är en sektion inom Förvaltningsavdelningen som har
till uppgift att ge administrativt stöd till de kommittéer och
utredningar som sitter i kommittélokalerna i Stockholm, Malmö, Göteborg
och Jönköping. Kommittéservice ser till att alla får rum, datakonto
och telefonanknytning. Kommittéer som behöver assistentstöd får hjälp
med bland annat diarieföring, mötesadministration, att lägga in texter
i SOU-mallen och att lägga upp en hemsida. Kommittéservice ansvarar
också för kommittéutbildningen och webbplatsen för Statens offentliga
utredningar: www.sou.gov.se.
