Ledamöter

Ordförande

Karin Markides

Karin Markidez - Bild
Karin är professor i analytisk kemi vid Chalmers och har tidigare undervisat och forskat vid Stockholms och Uppsala universitet samt vid Brigham Young University, USA. Hon har även varit gästprofessor vid Stanford University. Karin har varit handledare för 35 doktorander, lett större projekt inom utbildning, forskning och innovation samt publicerat över 270 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter, och varit flitigt anlitad föreläsare som forskare och ledare.

Forskningen omfattar grundläggande insikt i gränslandet mellan molekylära interaktioner och designade material, aktiva molekylers kemi och processer i levande organismers, samt aktiva molekylers isolering/överföring och mätbarhet med fysikens och matematikens miljöer och metoder. Utveckling av nya tekniker, instrument och algoritmer för avancerad provtagning, separation och detektering är en central del av forskningen där den grundläggande forskningen omsätts i utmanande tillämpningar. Målet i den tillämpade forskningen omfattar kunskap om verkliga kemiska förlopp som förklarar komplexa och svårdetekterade  processer inom biologiska, medicinska och tekniska områden.

Karin är ledamot av kemiklassen i Kungl. Vetenskapsakademien sedan 1999 och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien sedan 1992.

Högt på Karins agenda står universitetens roll som en ansvarstagande aktör för kunskap, kompetens och omställningsförmåga hos akademi, näringsliv och samhälle. Denna roll utgör samtidigt en möjlighet att stärka kunskapens värdegrund i samhället och akademins unika förmåga att utvecklas genom forskarna/lärarna individuella och gemensamma kraft. Karin drivs av insikten att samverkan över alla gränser är det som krävs idag för att världens utmaningar ska kunna hanteras av framtida generationer.

Karin Markides har varit rektor och VD för Chalmers 2006-2015. Karins professur vid Chalmers omfattar idag ett uppdrag som senior rådgivare till Chalmers nuvarande rektor. Chalmers vision ”för ett hållbart samhälle”, och Karins vetenskapliga bas, erfarenheter samt omfattande internationella nätverk ger henne kraft att leda Sveriges Vetenskapliga Råd för Hållbar Utveckling.

Ledamöter

Gustaf Arrhenius

gustaf_arrhenius1
Gustaf Arrhenius är professor i praktisk filosofi och VD för Institutet för framtidsstudier.

Gustafs forskning rör sig framför allt inom moralfilosofi och politisk filosofi. Han är speciellt intresserad av frågor i skärningspunkten mellan filosofi, samhällsvetenskaplig forskning (t.ex. ekonomi, juridik och statsvetenskap) och medicinsk forskning. Mest känd är han för sin forskning om hur vi bör ta hänsyn till framtida generationer vid moraliska och politiska beslut och om vilka som ska ha rätt att delta i olika typer av demokratiska beslut. Hans forskning har också rört strukturen hos värde och förtjänst, mått på jämlikhet och makt, och hur makt kan fördelas rättvist.

På Institutet för framtidsstudier leder han forskningsprogrammet ”Vilken framtid? Utmaningar och vägval i det 21:a århundradet”, ett program som bl.a. rör hållbar utveckling ur flera perspektiv.

Gustaf har nyligen lett det Fransk-svenska forskningsprogramet i filosofi och ekonomi på SCAS i Uppsala och Collège d’études mondiales i Paris (finansierat av Riksbankens jubileumsfond) där filosofer och ekonomer tillsammans undersökte olika samhällsproblem.

De senaste åren har Gustaf varit gästforskare vid bland annat University of Oxford, CNRS, l’Institut d’études avancées-Paris och Collège d’études mondiales.

Han är hedersprofessor vid Århus universitet och ledamot i Academia Europaea, Tampere Club, Sveriges unga akademi, Vetenskapsrådets grupp för beredning av ansökningar till Kerstin Hesselgrens och Olof Palmes gästprofessurer och i Samtidshistoriska institutets vetenskapliga råd. Utöver detta är han styrelseledamot i Forskning & Framsteg och Jämlikhetsfonden.

 

Östen Ekengren

Bild Östen
Östen Ekengren är  Vice VD på IVL-Svenska Miljöinstitutet AB.  I arbetet ingår att driva på arbetet för att nå målet –det hållbara samhället.

Östens forskning och utveckling omfattar främst tillämpade åtgärder för att hållbarhetsmålen ska nås. I nuläget ligger fokus på;

- Vattenfrågor ,främst den globala vattenbristen, där studier pågår i stor skala för att rena det kommunala vattnet så långt att det kan återanvändas. Östen  har tillsammans med KTH varit med och etablerat SWIC- Swedish Water Innovation Center- intill Henriksdals reningsverk. Denna test- och demonstrationsanläggning  är unik med grundläggande FoU ,tillämpad FoU och rena produkttester.

Försök pågår också att minimera vattenanvändningen i industriella produktionsanläggningar och därvid utveckla indikatorer som kan användas globalt.

Mycket av arbetet fokuseras på att nå hela vägen fram till fullskaleinstallationer . En viktig del av forskningen är därvid att identifiera hinder och barriärer och ge förslag på hur dessa ska övervinnas.

Östen  är aktiv i ett antal EU projekt och också med i WSSTP samt Spire. Han är dessutom ordförande för Stockholm Cleantech samt EUCETSA. Han har mångårig erfarenhet av hållbarhetsarbete i länder som Kina, Indien, Chile och Östersjöregionen.

Göran Finnveden

Göran Finnveden Vicerektor, ansvarig för hållbar utveckling
Göran Finnveden är vicerektor för hållbar utveckling och professor i miljöstrategisk analys på KTH. I arbetat som vicerektor ingår att verka för integrering av hållbarhetsfrågor i undervisning, forskning och samverkan över hela KTH. Görans forskning handlar bland annat om att utveckla och använda olika metoder för att bedöma miljö- och hållbarhetskonsekvenser av produkter, planer, policies och system. Bland fallstudierna finns avfallssystem, byggnader, energisystem och bränslen, infrastruktur, informations- och kommunikationsteknik, konsumtion och transportsystem. Forskningen handlar också om miljöpolitik och dess koppling till olika sektorer som energi och transporter. Göran är medlem i de vetenskapliga råden för Finlands miljöcentral (SYKE) och det gemensamma europeiska forskningsprogrammet Urban Europe och sitter i styrelsen för International Sustainable Campus Network.

 

Annika Carlsson-Kanyama

Annika Carlsson Kanyama arbetar för närvarande som forskare vid KTH, avdelningen för industriell ekologi där hon också är docent. Hennes verksamhet är klimatrelaterad och handlar dels om anpassning men också om hur vi kan minska växthusgasutsläppen genom en mer klimatsmart livsstil, genom stadsodling eller genom att förändra arbetet i bolagens styrelser. Annika har ett förlutet som forskningschef för klimat och energianpassning vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut där hon arbetade med klimatanpassning och framförallt med anpassning till framtidens värmeböljor. Hon har också arbetat med framtidsstudiemetodik och framförallt då participativ backcasting vilket bland annat innebär att visioner av ett önskvärt framtida tillstånd formuleras i samverkan med intressenter. Annika inledde sin forskningsbana med att räkna på hur mycket växthusgaser som släpps ut under livscykeln för olika livsmedel och koster och har i flera studier studerat skillnader mellan kvinnor och män vad gäller konsumtion och dess klimatpåverkan. Innan Annika arbetade som forskare utbildade hon sig till lantbrukare, drev en gård i Sydamerika och arbetade som miljöinspektör i Sverige och som markvårdsrådgivare i Tanzania. Hon äger idag en mindre lantbruksfastighet i Hälsingland där hon planterar olika lövträd.

 

Agneta Marell

Professor i företagsekonomi och vicerektor för samverkan och innovation vid Umeå universitet.

 

Lena Neij

Lena Neij - bild 1
Lena Neij är professor vid Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds Universitet, och arbetar inom sin professur med systeminriktad energiforskning med fokus på styrmedel och strategier för ett mer hållbart energisystem. Lena är verksam inom forskning som berör utveckling, kommersialisering och spridning av ny energiteknik och styrmedel för att påverka och accelerera processer för teknisk förändring mot en mer hållbar utveckling. Exempel på forskningsområden är: effektivare energianvändning i byggnader, förnybar energi, teknikvärderingar, kostnadsutveckling för olika energitekniker, metoder för utvärdering av olika typer av (och kombinationer av) styrmedel gällande deras effekt och kostnadseffektivitet etc. Lena Neij har även samordnat ett antal initiativ vid Lunds Universitet med anknytning till hållbar stadsutveckling.Lena har deltagit och lett flertalet nationella och internationella forskningsprojekt inom IEA och EU. Sedan 2010 arbetar Lena Neij som föreståndare för Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet.

Måns Nilsson

SEI-Staff-Måns Nilsson - bild
Jag är VD vid Stockholm Environment Institute, samt adjungerad Professor inom policyanalys och miljöstrategisk analysis på KTH. Jag har en tvärvetenskaplig bakgrund inom nationalekonomi, systemanalys och statsvetenskap. Utanför min egen forskning spenderar jag min arbetstid med att koordinera och övervaka SEIs forskningsprogram och vid behov ge en liten knuff i rätt riktning. Doktorsavhandlingen vid Delft University of Technology (2005) handlade om integrering av miljöperspektiv i energipolitiken. Mina forskningsintressen är breda men cirkulerar kring samhällsdynamiken i omställningen till ett hållbart samhälle. Nyckelområden för forskningen idag är innovationssystem och transitioner inom energi, transport och jordbruk, och hur institutioner och samhällsstyrning kan analyseras i framåtblickande hållbarhetsstudier. Jag ansluter mig väsentligen till ett socio-tekniskt perspektiv (dvs att hållbar utveckling förstås bättre med fokus på hur teknik och infrastruktur är sammanflätad och samexisterar med institutioner och aktörer). Jag är i grunden optimistisk att det går alldeles utmärkt att kombinera miljömässig hållbarhet med värdeökningar i ekonomin. Med en bas sedan 1995 på SEI har min forskning genom åren varit utpräglat internationell och användarorienterad, med fokus både i Nord (fra Sverige, Norden, EU) och Syd (fra Sydostasien, Södra Afrika). Jag har deltagit i ett dussintal EU projekt från FP4 till H2020 och även suttit i ett antal expertgrupper inom Europeiska Kommissionen kring forskning och innovation. Parallellt med forskningen har rådgivning och samhällskontakter varit i fokus – med exempelvis Europeiska Kommissionen, FN, OECD, och svenska regeringen, men också regeringar och regionala organ i Asien och Afrika. Under senare år har jag exempelvis varit aktiv i den internationella processen med att ta fram och bereda väg för FN’s nya global hållbarhetsmål (”2030-Agendan”), och har även haft en roll i ledningen för New Climate Economy projektet. Utanför arbetet trivs jag bäst med min familj och i skogen och vattnet runt Saltsjöbaden där jag bor samt hos släkt och familj i Skåne där jag är vuxit upp.

Johan Rockström

Chef för Stockholm Resilience Center och Professor i miljövetenskap. Medlem av regeringens innovationsråd.

 

Thomas Sterner

Thomas Sterner - Bild 1
Thomas Sterner är professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet. Thomas huvudsakliga forskningsintresse är design av styrmedel med fokus på ett flertal tillämpningar såsom energianvändning och klimatförändringar, resursanvändning i utvecklingsländer och fiskeförvaltning. Exempel på forskningsområden är: effektiviteten hos olika styrmedel inom transport-, industri- och energisektorn, jämförelse av styrmedel mellan olika sektorer eller länder, teorin för optimala sociala diskonteringsräntor. Thomas Sterner har byggt upp Enheten för miljöekonomi vid Göteborgs universitet som anställer ett trettiotal forskare och doktorander. Han är även delaktig i nätverket Environment for Development (EfD) som är ett nätverk av ett dussin forskningscentra vars mål är att stödja fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling genom att bygga upp miljöekonomisk kapacitet i utvecklingsländer. Initiativet fokuserar på forskning, politisk interaktion och akademiska program. Thomas har erhållit ett antal hedersutnämningar, senast under 2015-2016 som gästprofessor vid Collège de France i Paris. Under 2012-2013 arbetade han som chefsekonom på Environmental Defense Fund (EDF) i New York.

 

Erik Westholm

ErikWestholm idbild1
Erik Westholm är professor vid Institutionen för Stad och Land vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna.

Eriks forskning har främst handlat om långsiktiga perspektiv på naturresursernas användning; globala skogfrågor, lantbrukets framtidsfrågor, landsbygdsregionernas utveckling; demografi och bosättningsmönster och den moderna statens geografi. Erik har också ett starkt intresse för metod; för tvärvetenskapliga ansatser i forskningen, och för framtiden, både som vetenskaplig fråga och som dimension i samhället. Erik har ofta varit involverad i frågor om forskningens organisering; i SLU:s forskarråd, som programchef för den tvärvetenskapliga forskningsplattformen Future Agriculture vid SLU, ordförande i Naturvårdsverkets vetenskapliga råd och ledamot i Miljövårdsberedningen. Han har varit statlig utredare och expert i statliga utredningar, för Norges forskningsråd vid olika tillfällen medverkat i utvärdering av akademiska miljöer; sammanlagt 23 norska forskningsinstitut.