Om Miljömålsberedningen

Om Miljömålsberedningen

Den 1 juli 2010 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk beredning vars uppgift är att lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås. Beredningen har tagit namnet Miljömålsberedningen och är sammansatt av ledamöter från sju av riksdagspartierna, samt sakkunniga och experter utsedda av regeringen. Syftet med Miljömålsberedningen är att nå en bred politisk samsyn med långsiktiga beslut på de svåraste områdena inom miljöpolitiken.

Miljömålsberedningens uppdrag är att utveckla strategier innehållande etappmål, styrmedel och åtgärder inom särskilt svåra områden som kräver långsiktiga politiska avvägningar och där flera olika samhällsintressen spelar in. Strategierna ska vara kostnadseffektiva ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och avvägningar kan behöva göras mellan miljömål men också mellan miljömål och andra viktiga samhällsmål. Strategierna ska även vara målövergripande, d.v.s. strategierna ska bidra till att skapa förutsättningar för att nå flera av miljökvalitetsmålen samt generationsmålet.

Beredningens övergripande mandat gäller fram till år 2020. Genom tilläggsdirektiv kommer beredningen under denna tid att ta fram strategier inom områden som regeringen prioriterar. Beredningens arbete ska utvärderas 2015.

Uppföljning och utvärdering av de strategier som Miljömålsberedningen tar fram genomförs av myndigheterna i miljömålssystemet. Naturvårdsverket ansvarar för samordningen av det arbetet.

2016-06-22

Miljömålsberedningen överlämnar delbetänkandet En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 1016:47). I betänkandet slutredovisas uppdragen att ta fram ett förslag till klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning samt en strategi med styrmedel och åtgärder för en samlad och långsiktig klimatpolitik (dir. 2014:165). I betänkandet redovisas även uppdraget att ta fram ett förslag till luftvårdsstrategi (dir. 2014:110).

2016-03-09

Miljömålsberedningen överlämnar delbetänkandet Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21). I betänkandet delredovisas uppdraget att ta fram ett klimatpolitiskt ramverk (dir. 2014:165).

2014-06-24

Miljömålsberedningen överlämnar delbetänkandet Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten (SOU 2014:50). I betänkandet slutredovisas uppdragen om en långsiktigt hållbar markanvändning (dir. 2011:91) och en hållbar och sammanhållen vattenpolitik (2012:95). Betänkandet finns för nedladdning till höger.

2013-06-17

Miljömålsberedningen överlämnar delbetänkandet Långsiktigt hållbar markanvändning del 1. SOU 2013:43 och en sammanfattning av betänkandet finns för nedladdning till höger. Slutbetänkandet om en långsiktigt hållbar markanvändning överlämnas i juni 2014.

2012-06-14

Miljömålsberedningen har i dag överlämnat delbetänkandet Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö. SOU 2012:38 på svenska och engelska finns för nedladdning till höger.

2012-03-30

Miljömålsberedningen har i dag överlämnat delbetänkandet Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. SOU 2012:15 finns för nedladdning till höger.

2011-03-31

Miljömålsberedningen har i dag överlämnat delbetänkandet Etappmål i miljömålssystemet. Utredningen har bl.a. utrett behovet av etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. SOU 2011:34 finns för nedladdning till höger.

2010-12-22

Miljömålsberedningen har i dag överlämnat delbetänkandet Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet. Delbetänkandet innehåller ett förslag till handlingsplan för hur strategier bör utvecklas i miljömålssystemet i förhållande till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. SOU 2010:101 finns för nedladdning till höger.

Om arbetet

Miljömålsberedningens arbetssätt syftar till att:

-Skapa utrymme för en bred samhällsdialog.
-Skapa utrymme för fördjupade utredningsinsatser för att kunna formulera konkreta förslag och kunna presentera tillräckliga konsekvensanalyser.

För att inhämta kunskap och för att skapa förutsättningar för samsyn kring Miljömålsberedningens förslag förs en bred dialog med kommuner och landsting, länsstyrelser, myndigheter, näringsliv, ideella organisationer samt med forskarsamhället kring beredningens framtagande av strategier. Detta görs genom hearings och seminarier. Genom sina sakkunniga och experter från många olika samhällssektorer och politikområden möjliggörs även en bred dialog inom beredningen.

Beredningen använder sig även av expertgrupper och referensgrupper för att inhämta kunskap och skapa förutsättningar för en samsyn.