Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag

Direktivet till utredningen beslutades 4 juli 2019 och finns att läsa här.

Sammanfattning av den inriktning som ges i utredningens direktiv

Utredaren ska:

  • föreslå inriktning för en ny museiverksamhet och hur dess uppdrag ska vara utformat, och
  • särskilt beakta vikten av att museet kan beskriva Förintelsen som historiskt skeende i sin helhet samt relationen mellan Sveriges agerande och det större händelseförloppet.

Förmedla berättelser och bygga en samling

Direktivet fastslår att förmedling av berättelser från överlevande från Förintelsen ska stå i centrum för verksamheten. Museet ska därför kunna bygga upp en egen samling av föremål, dokument och vittnesmål. Idag finns kunskap och information om de överlevandes historia utspridd på en rad arkiv, bibliotek och museer i landet.

Beskriva Förintelsen och Sveriges roll under kriget

Museet ska också kunna beskriva Förintelsen i en bred historisk kontext. För att det ska finnas förutsättningar att skildra Förintelsen och nazisternas folkmord i hela dess vidd krävs att en bred dokumentation från krigsåren och vetenskaplig kunskap från en rad discipliner kan användas i verksamheten. Det är även viktigt att museet på djupet behandlar Sveriges särskilda roll under andra världskriget. Det gäller Sveriges och svenska medborgares agerande under kriget samt förhållande till Nazityskland och offren för nazisternas politik.

Bidra till forskning

För att kunna genomföra dessa uppdrag kommer det vara nödvändigt att verksamheten har en stark förankring i aktuell forskning och förutsättningar att bidra till kunskapsutveckling på forskningsområdet.

Förslag om verksamhetens organisation och lokalbehov

Utredaren ska:

  • föreslå hur museiverksamheten ska organiseras, och
  • bedöma verksamhetens lokalbehov.

Utredaren ska, enligt direktivet, beakta vikten av att verksamheten får en självständig ställning och en tydlig egen profil. Därför ska utredaren överväga om detta bäst sker genom inrättandet av en fristående myndighet, eller genom att en ny verksamhet tillskapas som en del av en befintlig myndighet. Som en del av inrättandet av en ny organisation, kan utredaren även föreslå överföring av verksamhet i delar eller i sin helhet från befintliga myndigheter.

Verksamheten som föreslås ska vara av tillräcklig omfattning, både resursmässigt och tematiskt, för att den ska kunna svara mot de krav som ställs på en myndighet, bl.a. vad gäller kompetensförsörjning, och kunna vidareutvecklas över tid.

Direktivet är tydligt med att utredaren inte ska föreslå i vilka fysiska lokaler verksamheten ska bedrivas eller dess lokalisering. Däremot ska utredaren beskriva verksamhetens lokalbehov, och bedöma om det är önskvärt att utforma särskilda fysiska lokaler för att bli en del av museets publika tilltal.

Möjliga samarbeten

Utredaren ska:

  • kartlägga relevanta samarbetsparter i Sverige och internationellt, och
  • vid behov föreslå särskilda former för sådant samarbete.

I direktivet framgår att det finns många svenska museer, arkiv och bibliotek som har samlingar som är relevanta för den nya museiverksamheten, och att det är viktigt att utnyttja samverkansmöjligheter.

Dessutom tydliggörs att det är viktigt för det nya museets framgång och legitimitet att det kan etablera samarbetsformer med andra institutioner som arbetar med angränsande frågor. Det gäller även samverkan med svenska forskningsmiljöer. Det nya museet ska kunna etablera internationella nätverk, både inom forskning och med andra museiverksamheter inriktade på Förintelsen.

Utredningen kommer under sitt arbete att inhämta synpunkter från berörda myndigheter och organisationer.