Miljövårdsberedningens möten

Möten år 2007-2008 Klimatberedningen och Vetenskapliga rådet för klimatfrågor
Klimatberedningen hade 14 möten.

Klimatberedningen bjöd in till en hearing i juni 2007. Syftet var att samla in synpunkter från olika samhällsintressenter. Ytterligare synpunkter från olika intressenter får Klimatberedningen genom remissvaren på Rapporten Den svenska klimatstrategins utveckling, som är Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontrollstation 2008. Beredningen kommer därför inte att ha någon mer hearing.

Vetenskapliga rådet för klimatfrågor hade åtta möten.

Möten år 2006
Under år 2006 har Miljövårdsberedningen hållit ett gemensamt möte med hela beredningen. För övrigt har verksamheten skett i arbetsgrupper. Arbetsgruppen för ekologisk omställning har tagit fram och till regeringen överlämnat promemorian Strategi för minskat transportberoende och arbetsgruppen för hållbart nyttjande och förvaltning av naturresurser har överlämnat promemorian Strategi för ett hållbart fiske. En särskild arbetsgrupp tar fram underlag till regeringen om möjligheter att förbättra miljötillståndet samtidigt med ekonomisk tillväxt i ett globalt och långsiktigt perspektiv.

Miljövårdsberedningens möte den 28 april 2006 avsåg att ge information om och synpunkter till arbetet med tillväxt och miljö i ett globalt perspektiv. Per Thege, chef för internationella enheten vid Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet tecknade en bakgrund till arbetet. Beredningens vice ordförande Jan Bergqvist och ledamoten Katarina Eckerberg presenterade arbetsgruppens upplägg av arbetet. Bo Malmberg, Institutet för Framtidsstudier, Daniel Johansson, Institutionen för fysisk resursteori vid Chalmers och Jan Lundqvist från Stockholm International Water Institute redogjorde för tre olika studier om tillväxtprognoser, efterfrågan på energi och timmer respektive efterfrågan på färskvatten som de tar fram till beredningens arbetsgrupp. Johan Rockström, Stockholm Environment Institute talade om kritiska miljöutmaningar i ett globalt perspektiv. Thomas Malmer från Ingenjörsvetenskapsakademien(IVA) presenterade IVAs pågående projekt om Miljöarbetets nya arena. Björn-Ola Linnér och Mattias Hjerpe från Linköpings universitet informerade om studier som de genomför som underlag till IVAs projekt.

Möten år 2005

EU:s gemensamma fiskepolitik (CFP) och styrmedel för ett hållbart fiske, finns dom? var teman vid beredningens möte den 9 februari 2005. Niki Sporrong från Fiskesekretariatet och Nicklas Amelin från DG Fiske vid EU-kommissionen höll inledningar om EU:s gemensamma fiskepolitik. Carl-Christian Schmidt från OECD presenterade olika styrmedel i fiskepolitiken och Staffan Larsson från Fiskeriverket talade om det svenska fisket i framtiden. Beredningen diskuterade utifrån inledningarna möjliga strategier för 
ett hållbart fiske.

Hållbara transporter - stadsplanering och lokala investeringsprogram handlade beredningens möte om den 11 april 2005. Arne Kaijser från KTH inledde under rubriken: Hur vi fick ett bilsamhälle och hur vi möjligen skulle kunna komma ur det. Ines Uusmann från Boverket talade om Stadsplaneringens utveckling och dess roll i ett hållbart transportsystem. Gunnel Horm från Naturvårdsverket presenterade resultatet av trafikåtgärder i de lokala investeringsprogrammen. Därefter diskuterade beredningen förutsättningarna för ett hållbart transportsystem.

Miljö och hållbar utveckling - strategiska framtidsperspektiv var fokus för beredningens möte den 23 maj 2005. Anders Nordström från Statsrådsberedningen inledde med att redovisa Lissabonstrategins halvtidsutvärdering - förväntningar på miljö, tillväxt och välfärdsutveckling samt strukturindikatorerna. Kerstin Krafft från Finansdepartementet presenterade därefter Långtidsutredningen 2003/2004 - Scenarier för tillväxt och framtidsbilder för välfärdssystemen och deras finansiering. Lars Lundberg från Finansdepartementet och Samordningskansliet för hållbar utveckling, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet talade om Översynen av EU:s strategi för hållbar utveckling. Helen Ågren från Samordningskansliet informerade om kansliets roll och uppgifter och arbetet med indikatorer. Annika Nilsson, som är ordförande i MiljöESO, informerade om deras roll och uppgifter. Därefter följde en diskussion med beredningen om kopplingen mellan Lissabonstrategin och EU:s strategi för hållbar utveckling.

Möten år 2004

Nationella klimat- och energistrategier var i fokus vid beredningens möte den 6 februari 2004. Franzjosef Schafhausen från det tyska Miljödepartementet presenterade mål, styrmedel och erfarenheter från mer än tio års tvärsektoriellt arbete med klimat- och energifrågor. Claire Dirkin från engeska Industridepartement redogjorde för Storbritanniens omfattande program för att minska fossilberoendet ”A low carbon economy”. Bo Diczfalusy från Näringsdepartementet presenterade svensk energipolitik och beredningen diskuterade möjliga vägar framåt.

Marina strategier var temat för beredningens möte den 17 mars 2004. Beredningen hade bjudit in Kaj Forsius från HELCOM, Olle Hagström från DG Miljö, EU-kommissionen och Per Schive från Miljödepartementet i Norge att presentera pågående arbeten med marina strategier. Diskussionen handlade om ansvaret för Östersjöns framtid, möjligheterna att få med Ryssland i samarbetet och potentialen med marina strategier.

Miljömålsarbetet diskuterades vid beredningens möte den 26 maj utifrån en inledning av Jan Bergqvist om Miljömålsrådets fördjupade utvärdering. Beredningen diskuterade också klustergruppernas arbete med övergödning och energieffektivisering.

Hållbara konsumtionsmönster och styrmedel i miljöpolitiken var teman för mötet den 27 september 2004. Då beslutade beredningen också under ordförandeskap av Jan Bergqvist att överlämna promemorian 2004:1 Forskning för hållbar utveckling till ordföranden miljöminister Lena Sommestad.

Sveriges och Europas framtida transporter i ett miljöperspektiv diskuterades vid mötet den 15 november 2004. Stefan Andersson, Näringsdepartementet, Lars Nilsson, Vägverket och Johan Trouvé, Schenker AG inledde diskussionen. Beredningen diskuterade också myndigheternas särskilda sektorsansvar utifrån inledningar av Lars-Erik Liljelund, Naturvårdsverket och Annika Löfgren, Miljödepartementet. Anna Jonsson presenterade rapporten Det saknade miljömålet från Miljöförbundet Jordens vänner.

Möten år 2003

Världstoppmötet i Johannesburg och de svenska miljökvalitetsmålen hörde till de frågor som Miljövårdsberedningen diskuterade vid det första mötet med en ny utvidgad beredning den 9 maj 2003. Beredningen diskuterade också hur verksamheten bör läggas upp under mandatperioden.

Politik för miljö och hållbar utveckling i Europa. Svensk miljöpolitik och miljöpolitiska styrmedel under 1990-talet. Beredningens möte den 22-23 september inleddes med analyser av hållbar utveckling och miljöpolitik i olika länder samt inom EU av James Meadowcroft, University of Sheffield respektive Susan Baker, Cardiff University. Efter ytterligare fyra inledningar av Lars- Erik Liljelund, Lennart J. Lundqvist, Thomas Sterner och Viveka Bohn under rubriken miljöpolitik och miljöpolitiska styrmedel under 1990-talet diskuterade beredningen  hur den svenska miljöpolitiken kan utvecklas.

Vid mötet presenterades också framtidstrender inom demografi, inkomstutveckling och tillväxt av Bo Malmberg. Thorleif Pettersson talade om värderingsförskjutningar.

Nätverket EEAC (European Environmental Advisory Councils) presenterades av Ingeborg Niestroy och Louis Meuleman.

Beredningen diskuterade också EEACs arbete med ”Governance and Environment in EU” liksom en uppföljande promemoria till konferensen ”Efter Johannesburg – utmaningar för forskarsamhället” som beredningen och olika forskningsfinansiärer anordnade i december 2002.

Möten åren 2001 - 2002

Under åren 2001-2002 höll beredningen totalt sju möten med olika teman. Vid mötena har funnits med särskilt inbjudna forskare, experter och andra aktörer med kunskap om det aktuella temat. I två fall har beredningen också bett forskargrupper att skriva särskilda syntesrapporter som speglar kunskapsläget inom ett visst område. Följande teman har tagits upp:

Viktiga frågor inför toppmötet i Johannesburg 2002. Den 24 oktober 2001 arrangerade Miljövårdsberedningen ett möte om vilka frågor som är angelägna inför toppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg i september 2002. Bland de inbjudna var främst forskare men också personer från enskilda organisationer och myndigheter.
Läs minnesanteckningarna

Bretton Woodsinstitutionerna och WTOs roll för en hållbar utveckling. Teknologiöverföring på energiområdet. Den 10 december 2001 handlade beredningens möte om globala institutioner samt om teknologiöverföring på energiområdet. Har vi de institutioner som behövs för att få en hållbar utveckling? Ska miljöfrågorna integreras mer i Bretton Woodsinstitutionerna (Världsbanken och IMF) och i WTO eller behövs nya/förstärkta särskilda miljöinstitutioner?  Hur kan bistånd och internationell finansiering bidra till en teknologiutveckling och ett teknikutbyte för hållbara energisystem? Det var några frågor som diskuterades vid mötet.
Läs minnesanteckningarna

Resiliens och sårbarhet. Den 20 mars 2002 diskuterade beredningen tillsammans med inbjudna forskare och experter resiliensbegreppet. Resiliens handlar bland annat om förmågan hos sociala och ekologiska system att återhämta sig efter en störning.
Läs minnesanteckningarna

Inför detta möte hade beredningen bett professor Carl Folke, Stockholms universitet att tillsammans med  det globala forskarnätverket Resilience Alliance göra en kunskapsöversikt. Rapporten Resilience and Sustainable Development: Building Adaptive Capacity in a World of Transformations publicerades i mitten av juni 2002 i Miljövårdsberedningens särskilda skriftserie. Resultaten i rapporten presenterades även kortfattat i en särskild broschyr som beredningen tagit fram tillsammans med Albaeco (en förening kopplad till Stockholms universitet med uppgift att sprida information om samspelet samhälle/ ekosystem www.albaeco.com).

Resiliensrapporten har också publicerats gemensamt av vetenskapsorganet ICSU ( International Council for Science) och Miljövårdsberedningen i ICSUs Rainbow Series riktad särskilt till toppmötet i Johannesburg. Rapporten presenterades både under det fjärde förberedelsemötet inför Johannesburg i maj 2002 på Bali och under Science Forum vid toppmötet i Johannesburg.

Decoupling. Möjligheterna att frikoppla den ekonomiska tillväxten från miljöpåverkan - ”decoupling” - var ett huvudtema vid beredningens möte den 27 mars 2002. Vid samma möte diskuterades också teknikutveckling och teknikutbyte. Frågor som togs upp var: I vilken utsträckning har vi hittills uppnått ”decoupling”och hur ser framtida trender ut? Inom vilka områden är det strategiskt viktigt att främja tekniksprång, det vill säga var kan teknikutbyte göra så stor skillnad som möjligt? Kan vi peka på instrument och styrmedel som främjar sådana tekniksprång som ökar möjligheterna för ”decoupling”?
Läs minnesanteckningarna

Som underlag till mötet fanns en kunskapsöversikt: Decoupling – past trends and prospects for the future, som beredningen bett forskare vid institutionen för fysisk resursteori vid Chalmers Tekniska Högskola att ta fram tillsammans med forskarkollegor. Rapportens huvudförfattare Christian Azar, John Holmberg och Sten Karlsson, är också knutna till det internationella forskarnätverket Alliance for Global Sustainability. Rapporten respektive en kort broschyr med viktiga slutsatser finns publicerade i Miljövårdsberedningens skriftserie. 

Barns hälsa och miljö. Barn är särskilt känsliga. Tar vi tillräcklig hänsyn till detta när vi sätter gränsvärden och utformar politiken? Har vi de kunskaper vi behöver för att kunna ta sådan hänsyn? Det var två viktiga huvudfrågor vid beredningens möte den 25 april 2002 som handlade om barns hälsa och miljö.
Läs minnesanteckningarna

Marina frågor.  Fisket, övergödningen, miljögifterna och naturgeografiska/abiotiska betingelser var viktiga faktorer som diskuterades vid beredningens möte om tillståndet i Östersjön och andra marina frågor den 27 maj 2002.
Läs minnesanteckningarna

Forskning och miljöpolitik. Toppmötet om miljö och hållbar utveckling som hölls i Johannesburg i augusti/september 2002 ger anledning att fundera över är forskningens roll för hållbar utveckling. Vad har forskningen betytt för miljöpolitiken och vilka lärdomar kan man dra för framtiden av olika historiska exempel? Vilka initiativ behövs för att klara framtidens utmaningar med utgångspunkt från t.ex. Johannesburgmötets handlingsplan och/eller de 15 nationella miljömålen. Vilka av dagens/morgondagens miljöproblem är forskningsbegränsade? – d.v.s. kunskap där just forskning är den begränsande faktorn. Vilken typ av forskning handlar det i så fall om? Det var några frågor som behandlades vid beredningens möte den 28 november 2002 som handlade om forskning och miljöpolitik.
Läs minnesanteckningarna