Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04)

  • Kontakta oss
  • Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04)

    Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04)

    Organdonation – en livsviktig verksamhet

    Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) överlämnade sitt betänkande till sjukvårdsminister Gabriel Wikström onsdagen den 30 september kl. 11 00.

    Bakgrunden till utredningens uppdrag

    Transplantation av organ är en framgångsrik behandlingsmetod för många svårt sjuka människor. Transplantation är också en mycket billigare metod än t.ex. dialys för njursjuka. Njurtransplantation är den vanligaste typen av transplantation. Varje år utförs i Sverige omkring 600 transplantationer av organ, såsom njure, lever, hjärta, lunga eller bukspottskörtel. Omkring 700 patienter står i kö till en, i många fall, livräddande transplantation. Hur många transplantationer som kan genomföras är direkt beroende av antalet organdonationer.

    I Sverige är vi internationellt sett duktiga på att ta tillvara organ från människor som donerat. Däremot är vi inte lika duktiga på att tillvarata människors donationsvilja. Svenskarnas vilja att donera organ är högst i Europa. Omkring 80 procent vill donera organ efter döden. Genomsnittet i Europa är 55 procent. Men andelen personer som faktiskt får donerar organ är lägre i Sverige än i de flesta andra europeiska länder. I Sverige har vi årligen cirka 15 organdonatorer per miljon invånare. Det är under genomsnittet i Europa. Spanien, med Europas högsta donationsfrekvens, har varje år cirka 35 organdonationer per miljon invånare.

    Utredningens uppdrag är att se över bl.a. lagregler, organisation och arbetssätt i sjukvården samt informationen till allmänheten och sjukvårdspersonalen. Det övergripande syftet är att fler människor som vill donera organ också ska kunna få göra det. Uppdraget i sin helhet framgår av utredningens direktiv.

    Utredningens förslag

    Nya lagregler

    Utredningen föreslår nya lagregler i transplantationslagen. De viktigaste innebär att:

    • Det ska vara tillåtet att utreda en persons donationsvilja vid vård i livets slutskede. Det kan ske genom att sjukvårdspersonalen talar med anhöriga och kontrollerer i Donationsregistret, där allmänheten kan anmäla om man vill, eller inte vill, donera organ.
    • Om det finns en positiv donationsvilja ska det också vara tillåtet att, förutom palliativ behandling, ge viss behandling som säkerställer att patientens önskan att donera kan uppfyllas. Om patienten inte vill donera fortsätter vården med enbart palliativ behandling, dvs. smärtlindring m.m.

    Övriga förslag

    Utredningen föreslår också ett antal andra åtgärder som tillsammans med lagförslagen bildar ett samlat åtgärdspaket.

    •  Socialstyrelsens arbete med kunskapsstyrning ska förstärkas.
    • Socialstyrelsen ska också kunna utfärda föreskrifter om hur arbetet med organdonation ska gå till vid sjukhusen.
    • Myndigheten ska arbeta med information till allmänheten om organdonation. Det gäller bl.a. hur den enskilde kan göra sin vilja att donera, eller inte donera, organ känd.
    • Socialstyrelsen föreslås också få en anslagsförstärkning om fem miljoner kronor under tre år för ett projekt om hur arbetsmetoder och rutiner vid organdonation kan bli bättre vid landets sjukhus. I projektet ingår, om förslagen förverkligas, att informera hälso- och sjukvården om de nya lagreglerna.

    Konsekvenser av utredningens förslag

    Om alla förslag genomförs kan antalet organdonatorer i Sverige fördubblas. Då skulle årligen omkring 600 fler än idag kunna få ett nytt organ genom transplantation. Det betyder att många fler liv kan räddas och att sjukvårdens kostnader minskar. Enbart det ökade antalet njurtransplantationer bedöms kunna spara cirka 70 miljoner kronor per år i sjukvården. Förslagen skulle också innebära att kön till transplantation i det närmaste försvinner.