Aktuellt

Aktuellt

2017-04-20

Skolkommissionens slutbetänkande överlämnat till regeringen

Skolkommissionen har i dag överlämnat sitt slutbetänkande ”Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet” (SOU 2017:35) till utbildningsminister Gustav Fridolin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Nyckeln till förbättrade kunskaper och stärkt likvärdighet är att stärka och utjämna förutsättningarna för hög kvalitet i undervisningen i hela skolsystemet. Det är utgångspunkten för Skolkommissionens förslag som bildar en samlad strategi. Ett viktigt inslag i strategin är ett stärkt statligt engagemang genom ökat stöd och tydligare styrning av skolan.

Nationella målsättningar

Skolkommissionen satte i sitt delbetänkande 2016 upp förbättringsmål för skolresultaten, undervisningens kvalitet och likvärdigheten. Målsättningarna ska förankras brett i skolväsendet och följas upp nationellt och lokalt.

Skolhuvudmän med tillräcklig kapacitet

Alla kommuner och ägare till fristående skolor måste ha förmåga att följa hela sin verksamhet, upptäcka och analysera brister och utvecklingsbehovoch sätta in förbättringsåtgärder. De måste kunna styra och fördela resurser så att de används rationellt och ha förmåga att anordna effektiv och vetenskapligt förankrad kompetensutveckling för sina lärare och rektorer. Många huvudmän behöver ett aktivt stöd för att nå denna kapacitet. Därför ska staten bygga upp en stödjande och stärkande verksamhet genom en skolmyndighet på regional nivå. Ett ökat samarbete och samverkan mellan skolor och huvudmän, skolmyndigheten, lärosäten och näringsliv skapar starka utvecklingsmiljöer för skolväsendet i regionen. Gymnasieskolans planering och dimensionering behöver förändras med ett stärkt nationellt ansvar, så att utbudet av nationella program blir mer likvärdigt över landet och resursanvändningen mer rationell.

Behovsstyrd resursfördelning

Resursfördelningen i skolan är inte tillräckligt behovsstyrd. Kommissionen föreslår en statlig delfinansiering till undervisning och elevhälsa. De statliga medlen fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Många huvudmän får därmed avsevärt förstärkta resurser och får stöd i att utnyttja dem på ett evidensbaserat sätt, t.ex. att fördela lärar- och skolledarresurser, minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen. På sikt bör den statliga resursstyrningen stärkas ytterligare. Kommissionen vill också se ett nationellt sammanhållet system med forskningsbaserade metoder och arbetssätt när det gäller insatser för elever i behov av särskilt stöd. Utgångspunkten ska vara att tidigt förebygga skolsvårigheter i stället för att sent i utbildningen försöka reparera följderna av dem.

Kompetensförsörjning

Tillgången på lärare ska förbättras genom fler behörighetsgivande och behörighetskompletterande utbildningar vid sidan av de reguljära lärarutbildningarna. Lärarprogrammens kvalitet förbättras genom samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän och en förstärkt vetenskaplig grund. Systematisk och vetenskapligt förankrad kompetensutveckling, som bygger på ett stärkt samband mellan praktik och forskning, kollegialt lärande och externt stöd ska utvecklas och göras brett tillgänglig.

Professionsprogram för lärar- och skolledaryrkena

Kommissionen föreslår ett professionsprogram med syftet att främja lärares och skolledares professionella utveckling. Ett antal kvalifikationsnivåer och utvecklingsspår etableras med tydlig koppling till kompetensutveckling. Staten och huvudmännen ska värna lärarnas och rektorernas kärnuppdrag: undervisning respektive organisation och ledning av skolan.

En god miljö för lärande och utveckling

Kommissionen föreslår insatser för att främja en god lärandemiljö som kännetecknas av trygghet och studiero, en tillgänglig och stödjande elevhälsa samt stöd och stimulans av hög kvalitet. Det behövs mer kunskap om effektiva metoder och arbetssätt inom dessa områden som är viktiga för alla elevers lärande och välbefinnande. Läroplanerna ska förtydligas när det gäller  trygghet och studiero, elevens eget ansvar för skolarbetet samt skolans uppdrag att främja elevers hälsa och välbefinnande, i syfte att ge tydliga signaler till elever, vårdnadshavare och alla som arbetar i skolan.

Likvärdighet, skolval och minskad skolsegregation

Skolsegregation utifrån socioekonomisk och etnisk bakgrund riskerar leda till kvalitetsskillnader mellan skolor och till ökade spänningar i samhället och måste motverkas. En ökad likvärdighet höjer också enligt internationella erfarenheter den nationella resultatnivån. Strategin som helhet med alla dess förslag syftar till stärkt likvärdighet. Kommissionen vill också att alla skolhuvudmän ska sträva efter socialt allsidigt sammansatta skolor. Ett system med aktivt skolval till förskoleklass och grundskola föreslås, där vårdnadshavare och elever får stöd inför valet genom saklig och rättvisande information. Kommissionen vill även ha förändrade regler för hur urval ska gå till när antalet sökande överstiger antalet platser.

  • Skolkommissionens nationella strategi lägger grunden för en stabil och långsiktig resultatförbättring så att skolan får en stark roll för integration, individers utveckling samt tillväxt säger kommissionens ordförande professor Jan-Eric Gustafsson. För att strategin ska lyckas är det nödvändigt med en bred uppslutning, konsekvens och uthållighet från alla med ansvar för skolan.

2017-04-19

Pressträff om Skolkommissionens slutbetänkande

Torsdag 20 april lämnar Skolkommissionen sitt slutbetänkande till utbildningsminister Gustav Fridolin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Pressträffen webbsänds på regeringen.se. Det kommer finnas möjlighet till enskilda intervjuer. Medtag presslegitimation.

Tid: Torsdag 20 april klockan 11.00

Plats: Bella Venezia, Rosenbad

Kontakt

Emma Stark, pressekreterare hos Gustav Fridolin, 072-551 16 05

Helena Paues, pressekreterare hos Anna Ekström, 072-209 45 20

Jens Petersen, pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson,
070-293 69 35

2017-03-28

Slutjusteringsmötet är avslutat

Nu är Skolkommissionens slutbetänkande justerat och klart. Två års arbete är därmed slutfört. Slutbetänkandet kommer att överlämnas till regeringen den 20 april. Mer information om överlämnandet kommer lite längre fram.

2017-02-15

Med mållinjen i sikte!

Den 20 april ska Skolkommissionen redovisa sitt slutbetänkande och befinner sig nu i en intensiv slutfas. Med andra ord så är mållinjen i sikte! När det närmar sig kommer mer information att ges.

Som vanligt är ni varmt välkomna att höra av er med frågor och funderingar till någon av kommissionens ledamöter eller sekreterare, via Twitter (@skolkommission) eller mejl.

2016-10-13

Arbetet för kommissionen fortsätter

Skolkommissionen har fått förlängd utredningstid och ska redovisa sitt slutbetänkande senast 20 april 2017. I och med detta får kommissionen ytterligare några månader på sig att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan.

Det är många som kontaktar oss och vill dela med sig av sina erfarenheter och tankar kring olika aspekter av skola och utbildning. Det är värdefullt för oss! Vi hoppas att ni kommer att fortsätta att göra det. Om ni vill förmedla något till oss så prata med någon av kommissionens ledamöter eller sekreterare, eller som alltid via Twitter (@skolkommission) eller mejl.

2016-09-19

Professor Jan-Eric Gustafsson utsedd till ny ordförande för Skolkommissionen

Mot bakgrund av att Anna Ekström har blivit utsedd till gymnasie- och kunskapslyftsminister, har utbildningsminister Gustaf Fridolin beslutat att utse ledamoten av Skolkommissionen professor Jan-Eric Gustafsson till ny ordförande. Jan-Eric Gustafsson är professor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hans forskningsområden är bland annat jämförande studier av utbildningsresultat, effekter av utbildning på kunskaper och färdigheter, frågor kring utbildningsorganisation och betydelsen av olika slags resurser som exempelvis lärarkompetens.

2016-09-02

Praktikant på sekretariatet under hösten

Under tidsperioden augusti – januari kommer Ellen Röllgårdh att göra praktik på kommissionens sekretariat. Vi tycker att det är väldigt roligt att Ellen vill göra sin praktik här. Vi hoppas att hon under sin praktik får en god inblick i vad det innebär att arbeta inom statens utredningsväsende.

Här är en kort intervju med Ellen.

Varför vill du göra din praktik här?

För att få vara med där det händer! Skolkommissionen har ett stort och komplext uppdrag som berör skilda aspekter av skol- och utbildningsfrågor i Sverige. Att få lära mig mer, tänka och skriva om skolan i en sådan här miljö är ett drömläge för en student som vill se hur det fungerar i verkligheten. Dels få ta del av diskussionen om skolan på nationell nivå, dels att få en inblick i hur ett utredningsarbete kan gå till.

Vad vill du arbeta med när du är klar med studierna?

Först vill jag läsa en masterutbildning som ger mig valmöjligheter och idéer inför vad jag KAN göra när jag är klar. Sedan hoppas jag att jag får jobba med skolfrågor på något sätt. Jag tycker om att vara öppen för vad som finns och vad jag kan bli intresserad av, även utanför skolan.

Vad vill du få ut av din praktik här?

Jag vill lära mig mer om skolpolitik och om hur arbetet i en utredning som Skolkommissionen bedrivs. Jag ser fram emot att träffa människor som är insatta i  sina ämnen och att själv få testa mina vingar.

Hur är det att jobba på Garnisonen?

Kul! Det är en spännande miljö med flera olika utredningar i samma långa korridor.

Favoritresmål?

Just nu drömmer jag om och sparar till en resa till Japan.

2016-08-16

Nationellt symposium för en stärkt lärarutbildning

Måndag 22 augusti anordnar Skolkommissionen ett nationellt symposium om åtgärder för en stärkt lärarutbildning. Vid symposiet samlas centrala aktörer för att diskutera möjliga insatser för att öka antalet behöriga lärare, med bibehållen eller högre utbildningskvalitet. Vid symposiet medverkar representanter från bl.a. Lärarförbundet student, Lärarnas riksförbunds studerandeförening, representanter från landets lärosäten, Skolforskningsinstitutet, Skolinspektionen, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Universitetskanslerämbetet, Universitets- och högskolerådet, Teach for Sweden, Utbildningsdepartementet och Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Medverkar gör även Helene Hellmark Knutsson (minister för högre utbildning och forskning) samt Linda Darling-Hammond (Professor of Education, Stanford University).

Var och en av dessa aktörer har sitt perspektiv och sina erfarenheter av vad som kännetecknar en stark lärarutbildning, samt olika utgångspunkter gällande vad som uppfattas vara kärnan i problemet och vilka lösningar som förespråkas. Gemensamt är ett stort engagemang och en vilja att bidra till en positiv utveckling.

Sveriges lärare har stor betydelse för att skapa en positiv utveckling för skolan och alla elever. Att lärarutbildningen håller hög kvalitet och ger en god förberedelse för arbetet som lärare är därför väldigt viktigt. Vi är många som är engagerade i att skapa en stark lärarutbildning och bidra till en god lärarförsörjning. Alla får av naturliga skäl inte plats på symposiet. Vi hoppas därför att ni som inte är där tar chansen och gör era röster hörda genom andra kanaler. Prata med någon av kommissionens ledamöter eller sekreterare, eller som alltid via Twitter (@skolkommission) eller mejl.

2016-05-16

Skolkommissionens delbetänkande överlämnas idag, måndagen den 16 maj, till regeringen

Skolkommissionen överlämnar nu sitt delbetänkande; Samling för skolan. Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet (SOU 2016:38) till utbildningsminister Gustav Fridolin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Kommissionens delbetänkande innehåller en analys av orsakerna till de fallande kunskapsresultaten, en aktuell problembild, förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden. Planen lägger grunden för kommissionens konkreta förslag, som presenteras i januari 2017.

Det finns inte ett förslag som kan vända den negativa resultatutvecklingen i svensk skola, men flera förslag kan sammantaget leda till den förbättring vi har sett i andra länder. Nedan presenteras några av de viktiga delarna i delbetänkandet.

Nationella målsättningar

Skolkommissionen lägger nu, för de närmaste tio åren, fram några få konkreta målsättningar för förbättrade kunskapsresultat, högre kvalitet i undervisningen och stärkt likvärdighet i skolan. De nationella målsättningarna blir en inspirationskälla för alla goda krafter som behövs för en positiv utveckling. När de följs upp kommer de också att visa om vi är på rätt väg och om vi behöver göra mer. Nationella målsättningar finns i många framgångsrika skolsystem, men har hittills saknats i Sverige.

Statlig styrning av skolans finansiering

Skolkommissionen överväger en starkare statlig styrning av skolans finansiering för att uppnå kvalitet och likvärdighet. Kommissionen arbetar inför slutbetänkandet med två alternativa modeller; dels en nationellt bestämd resursfördelningsmodell som utifrån elevsammansättningen anger en lägsta nivå för varje kommuns resurstilldelning för undervisning och elevhälsa, dels ett nytt sektorsbidrag för skolan. Modellerna innebär också att elevernas socioekonomiska bakgrund får större betydelse för kommunernas ersättning till de fristående skolorna.

Starkare statligt stöd och mer samarbete

Kommissionen anser att staten måste bli mycket mer aktiv i sitt stöd och även underlätta och stimulera samarbete mellan skolhuvudmän och skolor. Detta statliga stöd bör ske på regional nivå och i nära samverkan med lärosätena inom regionen. Viktiga områden är stöd till systematiskt kvalitetsarbete, regional kompetensförsörjning, stöd till skolutveckling samt erfarenhetsutbyte. Detta kommer också att stärka överblicken över regionens samlade skolväsende och skapa bättre planeringsförutsättningar, inte minst när det gäller gymnasieskolans roll att möta yrkeslivets lokala och regionala behov.

Kraftfulla insatser för kompetensförsörjning

Kommissionen förordar inrättandet av professionsprogram för lärare och rektorer. Inom ramen för programmet bör det etableras ett antal kvalifikationsnivåer som utgör tydliga utvecklingssteg och karriärmöjligheter för lärare. För att nyexaminerade lärare ska kunna utveckla sin yrkesskicklighet krävs att de får ett systematiskt stöd i början av sin yrkesverksamhet av kvalificerade erfarna lärare. För att lärare ska stanna kvar i yrket och fortsätta att utvecklas krävs ett systematiskt stöd till kompetensutveckling och fortbildning under hela yrkeslivet. Lärar- och skolledaryrket måste stärkas, och attraktionskraften måste öka.

Stärkt likvärdighet

Kommissionen anser att åtgärder bör vidtas för att bryta skolsegregationen och förena skolvalssystemet med stärkt likvärdighet. Regelverket för placering vid skolenhet bör ses över. Kommissionen överväger även förslag om ett obligatoriskt skolval som kombineras med relevant och allsidig information till elever och vårdnadshavare. Kommissionen överväger också en bestämmelse om att huvudmannen och rektorn ska verka för att skolenheter och klasser har en så bred social sammansättning av elever som möjligt. Kommissionen ansluter sig till Friskolekommitténs bedömning att friskolorna och valfriheten har kommit för att stanna.

Skolan behöver samling

Skolan är en nationell angelägenhet med stor betydelse för individ, samhälle, tillväxt och välfärd. Att vända den negativa resultatutvecklingen i skolan kommer att kräva långsiktighet, konsekvens och uthållighet i statens och skolhuvudmännens agerande. Länder med framgångsrika skolor visar på betydelsen av bred uppslutning och samling för skolan. Hela samhället behöver involveras så att grunden kan läggas för en stärkt tillit till skolan och för ett brett stöd till det förbättringsarbete som är nödvändigt.

”Om de politiska partierna i riksdagen och våra kommuner vill samlas för att ge elever, lärare och rektorer stödet och verktygen för att lyfta kunskapsnivån och likvärdigheten i den svenska skolan, så finns förslagen här”, säger Skolkommissionens ordförande Anna Ekström.

2016-04-20

Överlämning av delbetänkande 16 maj, symposium i Harvard och studieresa till Ontario

Den 16 maj kommer Skolkommissionen att överlämna sitt delbetänkande med förslag till nationella målsättningar och utvecklingsområden för svensk skola.

Innan överlämnandet besöker kommissionens ordförande och sekretariat Boston för att medverka vid The Teaching Profession around the World Symposium som anordnas vid Harvard Graduate School of Education 22 April, och arrangeras av en av kommissionens ledamöter professor Pasi Sahlberg.

Därefter genomför kommissionen en studieresa till Ontario för att lära om de omfattande reformer som de genomfört inom skolväsendet. Ontarios internationellt välkända reformstrategi har resulterat i förbättrade kunskapsresultat och bättre genomströmning på förhållandevis kort tid. Strategin bygger på ett helhetsgrepp som omfattar den nationella nivån, den kommunala nivån och skolnivån. I korthet handlar strategin om att skapa förtroende mellan de olika nivåerna, formulera ett begränsat antal högt ställda och ambitiösa mål som är mätbara, stärka ledarskapet i skolan, praktiskt tillämpa det som forskningen visar fungerar, utveckla ett effektivt system för uppföljning samt stärkta det kollegiala lärandet.

2016-02-15
Praktikant på sekretariatet under våren

Under tidsperioden januari – juni kommer Amanda Eriksson att göra praktik på kommissionens sekretariat. Från sekretariatets sida tycker vi att det är väldigt roligt att ha Amanda hos oss och vår förhoppning är att hon under sin praktik får en god inblick i vad det innebär att arbeta inom statens utredningsväsende. Här är en kort intervju med Amanda.

Vad och var studerar du?

- Jag studerar Pol kand (politices kandidatprogram) på Uppsala universitet, med statskunskap som huvudämne.

Varför tycker du att skol- och utbildningsfrågor är intressanta?

- Skola och utbildning är det som lägger grunden för hela samhället. Jag tror att elevers skolgång har en stor påverkan på vilka slags medborgare de till slut blir och detta bidrar till vårt framtida samhälle.

Varför vill du göra din praktik här?

- Så länge jag kan minnas så har jag varit intresserad av skolfrågor. Jag satt i elevrådet i grundskolan och mitt projektarbete i gymnasiet handlade om Turkiets skolsystem. Men främst är det på grund av min uppsats som handlade om problemet med betygsinflation i svenska gymnasieskolan. Det var lite av en kalldusch faktiskt och jag kände att det här måste man göra något åt. När jag hörde talas om Skolkommissionen tänkte jag att det där skulle passa perfekt för mig. Jag kan inte tänka mig en bättre praktikplats!

Vad vill du arbeta med när du är klar med studierna?

- Just nu vet jag inte. Jag tror dock att jag vill fortsätta med skolfrågor. Att jobba med att utvärdera och förbättra skolan tror jag skulle passa mig bra.

Vad vill du få ut av din praktik här?

- Lära mig mer! Både om hur man gör utredningsarbete men även mer om skolan. Varje dag verkar det som man vänder på en ny sten man inte viste fanns och man vill bara läsa mer och mer. Att vara med i den här processen är fantastiskt!

Hur är det att jobba på Garnisonen?

- Korridoren är lång! Hela huset upptar ett helt kvarter och uppe hos oss är det en rak, oavbruten korridor från den ena änden till den andra. Det andra är den varma chokladen. Jag dricker inte kaffe och det blir mycket varm choklad istället. Jag måste nog akta mig lite, då det hinner bli väldigt många teoretiska sockerbitar fram till juni.

Favoritbok?

- Mina bokhyllor är fulla med fantasy! Jag försvarar mig själv med att jag har hört om studier som visar att ungdomar som läser fantasy är mer politiskt engagerade. Jag har favoritförfattare snarare än favoritböcker. Tamora Pierce är väldigt duktig på starka kvinnokaraktärer och hennes böcker om Alanna var nog det som gjorde mig intresserad av fantasy. Den mest kända är dock J.K. Rowling. Vad jag älskar mest med Harry Potter är med hur många olika typer av människor, i alla åldrar, som jag har kunnat diskutera böckerna med. Det är helt fantastiskt hur en författare har kunnat skapa en sådan gemenskap över alla typer av gränser.

2015-12-09
Tvärvetenskapligt forskarseminarium avslutar årets arbete!

Vi kommer att avsluta årets kommissionsarbete med ett internt tvärvetenskapligt forskarseminarium. Syftet med seminariet är att inhämta forskningsbaserade erfarenheter och analyser avseende Skolkommissionens uppdrag och de insatsområden som OECD skriver fram som centrala i sin tematiska granskning av svensk skola. Till seminariet är även kommissionens experter och parlamentariska referensgrupp inbjudna. Seminariet består av tre pass:

1)      Kompetensförsörjning och professionsutveckling
2)      Styrning och ansvarstagande
3)      Kvalitet och likvärdighet

Medverkande:

Emil Bertilsson, fil.dr. utbildningssociologi, Uppsala universitet.

Emil Bertilsson studerar rekrytering och tillträde till lärarutbildningen i Sverige, samt hur den har förändrats över tid.

Inger Eriksson, prof. pedagogik, Stockholms universitet.

Inger Eriksson studerar vilket lärande som möjliggörs i olika undervisningspraktiker, samt hur forskare och lärare kan arbeta tillsammans i olika projekt för en didaktiskt och innehållsligt mer kvalificerad undervisning. Hon leder Stockholm Teaching & Learning Studies, vid Stockholms universitet.

Maria Jarl, lektor i utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet

Maria Jarl studerar politisk styrning av skolan, t.ex. kommunernas roll i styrningen av skolan. Hon leder forskningsprojektet Att organisera för skolframgång. Projektet handlar om varför det existerar så stora variationer i elevernas prestationer mellan enskilda skolor. Det fokuserar särskilt på förklaringsfaktorer som är knutna till den enskilda skolans organisering, och syftar till att utveckla en teori om skolfaktorernas betydelse för skolframgång.

Bengt Jacobsson, prof. företagsekonomi, Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola

Bengt Jacobsson har under lång tid forskat om styrning och beslutsfattande, reformer av organisationer, ändrade former för reglering och styrning etc. – bland annat inom skolan. Han leder för närvarande ett mångvetenskapligt forskningsprogram om granskningssamhällets framväxt.

Jan Håkansson & Daniel Sundberg, Lektor respektive professor i pedagogik, Linnéuniversitetet

Jan Håkansson & Daniel Sundberg har sammanställt resultat av internationella och nationella forskningsöversikter om kvalitet i undervisningen. Forskningsresultat kring lärarens betydelse, sambandet mellan undervisningsstrategier och elevers lärande och bedömningens roll för lärande belyses utifrån en svensk kontext. De slutför just nu en sammanställning av internationell forskning om skolutveckling och framgångsrika strategier för att utveckla kvaliteter i undervisning och lärande.

Björn Öckert & Anna Sjögren, docenter i nationalekonomi vid IFAU

Björn Öckert & Anna Sjögren har tillsammans med kollegor gjort ett flertal studier som belyser betydelsen av 1990-talets skol­reformer för utvecklingen i svensk skola gällande kvalitet och likvärdighet. De beskriver den kommunala skolpolitiken, resursfördelningen till skolan, och den framväxande skol­mark­na­den.

Det finns många forskare som studerar skola och utbildning utifrån olika perspektiv. Alla får av naturliga skäl inte plats på seminariet. Vi hoppas därför att ni som inte är där tar chansen och gör era röster hörda genom andra kanaler. Prata med någon av kommissionens ledamöter eller sekreterare, eller som alltid via Twitter (@skolkommission) eller mejl.

2015-11-25
Making School Reforms Happen!

Att något behöver göras för att vända utvecklingen i svensk skola har länge diskuterats. I vårt uppdrag ligger att formulera konkreta förslag på vad som ska göras, och hur detta ska ske.

De kommande två dagarna anordnar vi i samarbete med EU-kommissionen seminariet Making School Reforms Happen på Europahuset i Stockholm. Tillsammans med nationella experter från Danmark, Irland, Nederländerna, Skottland och Österrike, samt med representanter från EU-kommissionen och OECD, kommer vi att diskutera deras erfarenheter av reformarbete för att öka kunskapsresultaten, förbättra undervisningen och stärka likvärdigheten. Fokus kommer att ligga på vad de har gjort för att vända utvecklingen, vilka åtgärder som i utvärderingar visat sig vara framgångsrika och vilka utmaningar de har mött längs vägen.

Till diskussionsbordet har vi bjudit in en lång rad representanter från centrala aktörer för svensk skola: Skolverket, Skolinspektionen, Statens institutionsstyrelse, IFAU, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sveriges kommuner och landsting, Huvudmännens expertgrupp för skolutveckling, Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund, Universitetskanslerämbetet, Universitets- och högskolerådet, Kungliga vetenskapsakademin m.fl. I diskussionen kommer även representanter från riksdagen, regeringen, utbildningsdepartementet att medverka. Och många fler därtill.

Vi är många som är engagerade i att skapa goda förutsättningar för alla skolor och alla elever. Alla får av naturliga skäl inte plats på seminariet. Vi hoppas därför att ni som inte är där tar chansen och gör era röster hörda genom andra kanaler. Prata med någon av kommissionens ledamöter eller sekreterare, eller som alltid via Twitter (@skolkommission) eller mejl.

2015-11-16
Lärarutbildningen är viktig för att skapa en positiv utveckling för skolan!

Lärarna har stor betydelse för att skapa en positiv utveckling för skolan och alla elever. Att lärarutbildningen håller hög kvalitet och ger en god förberedelse arbetet som lärare är därför väldigt viktigt.

Det är viktigt för oss att ta tillvara lärarstudenternas erfarenheter av lärarutbildningen.  Vi hoppas att ni vill dela med er av era erfarenheter så att vi får med studentperspektivet i arbetet med att skapa en lärarutbildning med så hög kvalitet som möjligt.

Vi har tillsammans med Lärarnas Riksförbunds studerandeförening, Lärarförbundet Student samt Sveriges förenade studentkårer (SFS) tagit fram en webbenkät riktad till studenter på landets lärarutbildningar. Det är frivilligt att besvara enkäten. De enkätsvar som kommer in till oss kommer att vara anonymiserade och kommer inte att kunna härledas till enskild person eller lärosäte. Det är hur gruppen lärarstudenter svarar som är vårt intresse.

Webbenkäten kommer att börja distribueras under nästa vecka.  Vårt mål är att kunna ta resultatet från webbenkäten i beaktande när vi lämnar vårt delbetänkande till regeringen under våren.

Detta är jätteviktiga frågor för vårt samhälle, för skolan och för elever. Vi hoppas därför att ni tar chansen och gör era röster hörda. Antingen genom att besvara enkäten, prata med någon av kommissionens ledamöter eller sekreterare, eller som alltid via Twitter (@skolkommission) eller mejl (u.skolkommissionen@regeringskansliet.se).

2015-10-16
En nationell samling börjar med samtal

Sverige behöver nationell samling och en gemensam strategi för att förbättra kunskapsresultaten, höja undervisningens kvalitet och stärka likvärdigheten.  En viktig del av vårt arbete under hösten har varit att sammanställa kunskap och tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat kvalitet och likvärdighet i skola och utbildning med politiker, tjänstemän, forskare, huvudmän, skolledare, lärare, lärarutbildare samt med lärarstuderande och elever.

Vi har även haft samtal med ett flertal myndigheter och organisationer som på olika sätt är engagerade i frågor om skola och utbildning. Dessa samtal är viktiga! Vi har fört samtal med Friskolornas riksförbund, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Lärarförbundet Student, Lärarnas Riksförbund Student, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Samestyrelsen, Skolforskningsinstitutet, Skolinspektionen, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Statens institutionsstyrelse, Svenska läromedel, Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Sveriges Elevråd-SVEA, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Framöver kommer vi även bl.a. att träffa Autism & Aspbergerförbundet, Idéburna skolors Riksförbund och Nätverket för en likvärdig skola. Och säkert fler därtill!

Var och en av dessa aktörer har sitt perspektiv och sina erfarenheter av vad som kännetecknar en bra skola. Deras beskrivningar av nuvarande situation i svensk skola har flera likheter, men kan även skilja sig gällande vad som uppfattas som kärnan i problemet och vilka lösningar som förespråkas. Gemensamt är ett stort engagemang och en vilja att bidra till en bättre utveckling.

Detta är jätteviktiga frågor för vårt samhälle, för skolan och för elever. Vi hoppas därför att ni tar chansen och gör era röster hörda. Antingen genom att prata med någon av kommissionens ledamöter eller sekreterare, eller som alltid via Twitter (@skolkommission) eller mejl (u.skolkommissionen@regeringskansliet.se).

2015-09-22
Elevers röster är viktiga i samtalen om framtidens skola!

I regeringens uppdrag till Skolkommissionen står att arbetet bör ske i dialog med elever. Dialogen med elever är av stor betydelse för att vi ska kunna ta deras erfarenheter och tankar i beaktande i vårt arbete med att ta fram nationella målsättningar, en långsiktig handlingsplan och förslag på konkreta åtgärder.   Under hösten kommer Skolkommissionen, i samarbete med Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd samt Sveriges elevråd – SVEA, att genomföra Elevdialoger. Teman för dialogerna kommer att vara:

  • Hur kan elevers kunskapsutveckling och resultat förbättras?
  • Hur kan undervisningen göras bättre?
  • Hur kan vi ge alla elever lika möjligheter till en god utbildning?

Detta är jätteviktiga frågor för vårt samhälle, för skolan och för elever. Vi hoppas därför att ni tar chansen och gör era röster hörda. Antingen genom att delta i en Elevdialog, eller som alltid via Twitter (@skolkommission) eller mejl (u.skolkommissionen@regeringskansliet.se).