Yttrandefrihetskommittén

Välkommen till Yttrandefrihetskommitténs hemsida!

Yttrandefrihetskommittén är en parlamentarisk kommitté som består av en ordförande, tre sekreterare, tolv representanter för riksdagspartierna och tolv experter.

Yttrandefrihetskommittén fortsätter Tryck- och yttrandefrihetsberedningens arbete. Tryck- och yttrandefrihetsberedningen tillsattes den 30 april 2003 och bestod av en ordförande, en sekreterare och ett antal experter. En samrådsgrupp med representanter för riksdagspartierna var också knuten till beredningen. Den 16 maj 2008 ombildades beredningen till en parlamentarisk kommitté som antog namnet Yttrandefrihetskommittén.

Yttrandefrihetskommittén ska fullgöra dels de uppgifter som kvarstår enligt Tryck- och yttrandefrihetsberedningens tidigare direktiv, dir. 2003:58 och dir. 2007:76, dels de uppgifter som anges i dir. 2008:42.

Yttrandefrihetskommitténs uppgifter

Yttrandefrihetskommitténs uppgifter enligt
direktiven 2008:42 är uppdelade i två etapper
Etapp 1 omfattar arbete med förslag till grundlagsändringar inför valet 2010. Uppdraget i denna del redovisades i ett delbetänkande som överlämnades till justitieministern den 17 februari 2009. I betänkandet behandlas följande frågor:

1. Integritetsaspekter på det frivilliga grundlagsskyddet för databaser.

2. Förtydligande av databasregeln och webbsändningsregeln.

3. Om en s.k. stencilregel bör införas för cd-, dvd-skivor och andra tekniska upptagningar.

4. Grundlagsskydd för digital bio och annan offentlig uppspelning ur en databas.

5. Grundlagsskydd för ”e-böcker och e-tidningar som levereras med innehåll”.

6. Efterforsknings- och repressalieförbuden

7. Yttrandefrihetsrättsliga aspekter på lagregler om skyldighet att göra trådsända TV-program tillgängliga för personer med funktionshinder.

Etapp 2 av Yttrandefrihetskommitténs arbete omfattar bl.a. fortsatt övervägande av frågan om man i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten. Uppdraget i denna del ska redovisas senast den 20 december 2011.

Under etapp 2 ska kommittén:

1. Fortsätta arbetet med att överväga om man i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten.

2. Analysera om andra distributionsformer för yttranden till allmänheten, utöver de traditionella medierna, kan behöva skyddas av de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna.

3. Göra en allmän översyn av TF och YGL med inriktningen att göra dessa grundlagar så tydliga och lättillämpade som möjligt, om det inte bedöms möjligt att hitta en ny teknikoberoende regleringsmodell som ger ett tillräckligt starkt skydd för tryck- och yttrandefriheten.

4. Utreda om skyddet för enskildas integritet och privatliv i TF och YGL bör stärkas.

5. Överväga om det är möjligt att stärka enskilda personers ställning i förhållande till medieföretag om de utsätts för brott i medierna, dock utan att tryck- och yttrandefriheten på något avgörande sätt inskränks.

6. Fortsätta att överväga om möjligheterna att lämna internationell rättslig hjälp och liknande internationellt bistånd på det grundlagsreglerade området bör utökas.

Kommittén ska föreslå de grundlagsändringar och andra lagändringar som den finner motiverade och får presentera delbetänkanden efter hand som olika frågor behandlas.

Tryck- och yttrandefrihetsberedningens uppgifter

Tryck- och yttrandefrihetsberedningen hade ett brett uppdrag att följa utvecklingen på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området, dvs. främst frågor som rör tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), samt utreda och lämna förslag till lösningar av olika problem på detta område.

I sitt första delbetänkande, som överlämnades till justitieministern den 22 december 2004, redovisade Tryck- och yttrandefrihetsberedningen sina överväganden i bl.a. följande frågor, som angavs särskilt i beredningens direktiv:

1. Kan Sveriges möjligheter att lämna internationellt rättsligt bistånd inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området ökas?

2. Kan något av de brott som nu upptas i brottskatalogen i TF utmönstras?

3. Hur ska YGL:s tillämplighet vid print on demand-försäljning av tekniska upptagningar utan ursprungsuppgifter avgöras?

4. Behörigheten för JK respektive allmän åklagare under det skede i en brottsutredning då det är oklart om TF/YGL eller allmän lag är tillämplig.

5. Ursprungsuppgifter på tekniska upptagningar som framställts utomlands.

6. Möjlighet för HD att förena mål med tryck- eller yttrandefrihetsrättslig anknytning vid två eller flera domstolar.

Den 15 november 2006 överlämnade Tryck- och yttrandefrihetsberedningen beredningen sitt andra delbetänkande till justitieministern
Betänkandet var ett debattbetänkande och behandlade följande frågor:

1. Är det mot bakgrund av den tekniska och mediala utvecklingen möjligt att i längden behålla en teknikberoende grundlagsreglering av yttrandefriheten i medierna?

2. Omfattas ny teknik för framställning av skrifter och tekniska upptagningar av TF och YGL?

3. Finns det på sikt anledning att slå samman TF och YGL till en grundlag omfattande såväl tryckfrihet som annan yttrandefrihet?

Den 12 juni 2007 arrangerade Justitiedepartementets grundlagsenhet och Tryck- och yttrandefrihetsberedningen ett debattseminarium om grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten. Statssekreterare Magnus Graner, justitiekansler Göran Lambertz och advokat Peter Danowsky var några av de medverkande.

Debattbetänkandet har remissbehandlats.

Synpunkter med anknytning till kommitténs uppdrag
kan lämnas per e-post till Daniel Gustavsson, fornamn.efternamn@justice.ministry.se.