Digitala dialogseminarier

Digitala dialogseminarier

2020-10-22

Det sista i serien av digitala dialogseminarier – nummer 21 – hade kommunerna i Region Stockholm som målgrupp. Synen på arbete inom vård och omsorg, och möjligheterna att locka fler till verksamheterna, var ett område som engagerade. Mediabilden har stor betydelse, framhölls det. Idag sprids många gånger en negativ bild av dessa arbeten. Då blir det svårt att attrahera. Men digitaliseringen och annan utveckling skulle kunna vända detta. Nya kompetenser kommer att efterfrågas, och det kan locka unga människor. Ett positivt exempel som gavs var placeringen av gymnasiets vård- och omsorgsprogram på Huddinge campus, nära universitetssjukhuset. Där är programmet fullbelagt, och en förmodan är att placeringen har medverkat till att väcka intresse för utbildningen. Vikten av det förebyggande arbetet lyftes också fram. Rehabiliteringen är betydelsefull, både för den äldre personen och för att samhället ska använda resurserna effektivt.

Med detta dialogseminariet var serien, som fick ersätta besöken i länen/regionerna, avslutad. Omständigheterna har varit speciella, men vi kan konstatera att mycket viktig kunskap och erfarenhet har förmedlats till utredningen. Det har gjorts både under de digitala mötena och i de skriftliga reflektioner som deltagarna uppmanats att sända in. Intressant är också de mycket olika infallsvinklar som finns på temat kompetensförsörjning inom vården och omsorgen om äldre.

Ny bild

Foto: Anneli Nygårds

2020-09-25

Seminarium nummer 19 och 20 genomfördes och därmed var målet nått – att slutföra serien om tjugo digitala dialogseminarier för kommuner, organisationer, privata arbetsgivare och utbildningsanordnare i hela landet. Den 22 oktober återstår ett dialogseminarium som vänder sig till kommunerna i Region Stockholm.

Denna dag kom flera av diskussionerna att handla om den kommunala hälso- och sjukvården och samverkan med äldreomsorgen. Den äldres behov måste få stå i fokus, inte organisationsfrågorna som det alltför ofta blir idag, var en synpunkt. Bristen på sjuksköterskor innebär att många uppgifter måste delegeras, men otillräcklig kompetens i personalen gör att detta blir svårt att göra på ett patientsäkert sätt. Att journalsystemen är olika i kommuner och regioner leder till att samverkan försvåras. Att patienter skrivs ut fortare från sjukhusen betyder att alltmer avancerad vård ges i hemmen. Det är människor med fler och mer komplicerade sjukdomar som personalen möter. Detta behöver bli mycket mer synligt när vi diskuterar vården och omsorgen om äldre.

I samband med varje seminarium har deltagarna uppmanats att lämna in reflektioner på dialogernas teman. Gensvaret har varit stort, och denna kunskap och erfarenhet blir mycket viktig för utredningens fortsatta arbete.

Bild 3

2020-09-22

Ledarskap och arbetsmiljö var de två teman som diskuterades mest när nummer 17 och 18 i serien om 21 digitala dialogseminarier genomfördes. När det gäller ledarskapet skulle ett budskap kunna sammanfattas med orden: mer statlig styrning behövs. Idag har cheferna inom äldreomsorgen mycket olika bakgrunder. Det är viktigt att kunskap finns, både om ekonomi, personalfrågor och om verksamheten. Liksom det finns en rektorsutbildning och utbildning för förskolechefer borde det finnas en nationell utbildning för chefer i äldreomsorgen. En gemensam kunskapsbas är grunden för att kunna skapa ett gott ledarskap.

Under seminarierna har samtalen återkommit till att vården och omsorgen om äldre är en starkt kvinnodominerad verksamhet. Det påverkar också ledarskapet, påpekades det. Första linjens chefer i äldreomsorgen har många fler anställda att leda än vad som förekommer i manligt dominerade sektorer. Att kvinnorna dominerar bidrar säkert också till att arbetsmiljön är eftersatt, framhölls det. I den här verksamheten går man mycket och det förekommer tunga lyft. Det är viktigt att man rör sig på ett riktigt sätt – och att man har rätt skor. Hur kan det komma sig att arbetsskor i industriarbete är arbetsgivarnas ansvar, medan vi får bekosta dem själva? var en fråga som ställdes.

067A7545

Foto: Anneli Nygårds

2020-09-16

Vid alla de digitala dialogerna diskuteras utredningens fyra teman: rekrytering/kompetens, ledarskap, arbetsmiljö och välfärdsteknik. Trots att ämnena återkommer så är det alltid olika tyngdpunkt i dialogerna och nya perspektiv förs fram. Så blev det också när nummer 15 och 16 i serien genomfördes.

Den här dagen var det  särskilt ledarskapet som diskuterades. Ett närvarande ledarskap är nödvändigt, det måste finnas tillit. Men cheferna ska också ha förutsättningar att leda. Det handlar både om storleken på arbetsgruppen och att ha tillgång till olika stödfunktioner såsom ekonomi, administration, HR-funktion. Kunskap om att arbeta med äldre är viktig när man ska leda dessa verksamheter.

Många har sökt sig till äldreomsorgen för att de vill arbeta med människor, men idag kretsar mycket kring ekonomin.

Hur kan man höja statusen på arbetet inom vården och omsorgen om äldre? Här jämfördes med utvecklingen i förskolan – från barnpassning till pedagogisk verksamhet. När andelen välutbildade ökade höjdes både löneläget och statusen.

Hur arbetet kan organiseras är en återkommande fråga. Det talas om behovet av att renodla arbetsuppgifterna. Samtidigt är kontinuitet en stark önskan hos dem som får insatserna – att inte behöva möta så många olika anställda.

Deltagarna i dialogerna har både möjlighet att vara aktiva under seminarierna och sända in skriftliga reflektioner. Gensvaret har varit gott, många synpunkter har kommit in till utredningen.

 

2020-09-15

Arbetsmiljöfrågorna går som en röd tråd genom alla utredningens fyra teman, var en inledande kommentar när dialogseminarium nummer 13 och 14 genomfördes. Den påverkar rekryteringen, möjligheten att stärka kompetensen, ledarskapet och förutsättningarna för att använda ny teknik. Att vården och omsorgen om äldre är en så starkt kvinnodominerad verksamhet har med all sannolikhet stor betydelse för att arbetsmiljön är eftersatt jämfört med andra kommunala sektorer, sas det. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är nödvändigt för att klara kompetensförsörjningen – att få människor att vilja börja arbeta där, och vilja stanna. Arbetsmiljöarbetet behöver byggas underifrån, genom att lyssna på medarbetarna. Ställa frågan: vad är det som fordras för att åstadkomma en arbetsplats där de anställda trivs?

Det krävs dessutom att ansvariga på beslutande nivåer tar ett ansvar för arbetsmiljön

Mycket förväntningar ställs dag till nya tekniska lösningar. För att dessa ska få den positiva effekt som önskas, så är det viktigt att kartlägga arbetet så att tekniken införs där den verkligen gör nytta. Det kan handla om att frigöra tid för personalen, så att fler mänskliga möten blir möjliga.

Vård- och omsorgsarbeten är relationsyrken. Det är centralt att betona i utbildningarna. Likaså är det betydelsefullt hur dessa yrken beskrivs. Vi behöver visa en bred bild – att här arbetar män och kvinnor, unga och äldre, personer med ursprung i olika länder. Plus att arbetsuppgifterna är mycket varierande.

 

2020-09-14

Nummer 11 och 12 av utredningens 21 digitala seminarier kretsade, liksom de tidigare dialogerna, runt fyra teman: rekrytering/kompetens, ledarskap, arbetsmiljö och välfärdsteknik.

I diskussionen om rekrytering lyftes en motsättning som tycks finnas idag. Vi önskar att medarbetare ska vilja stanna kvar i vården och omsorgen om äldre – samtidigt som människor ofta uppmuntras att byta spår, börja i ett nytt yrke. Hur får vi det att gå ihop? Och hur lockar vi människor att i senare delen av sitt arbetsliv välja vård- och omsorgsyrken? Det påpekades att det är viktigt att göra det tydligt vilka arbetsuppgifter som finns, möjligheten att specialisera sig.

Sjukvården var ett annat ämne som uppmärksammades. En stor del av primärvården utförs av kommunerna, och mycket avancerad vård ges i hemmen. Ändå, framfördes det, är det som om den vården inte riktigt syns. Bilden av hur det faktiskt ser ut behöver tydliggöras och FOU-verksamheterna i landet utvecklas.

Rehab-personalen och arbetet med förebyggande insatser spelar också en viktig roll för hela vården och omsorgen om äldre.

Hur gör man då arbeten inom denna sektor attraktiva? Man måste ha råd att erbjuda heltid och inse att trygga anställningar kostar, underströks det. Det går inte att tala om karriärvägar, om inte de grundläggande förutsättningarna finns på plats. Att kunna ge tid är nödvändigt och att alltid ha i åtanke vem verksamheten ytterst är till för – den äldre. Det är för mycket spring efter klockan, var ett yttrande från denna seminariedag.

2020-09-08

När nummer 9 och 10 av de 21 digitala dialogseminarierna genomfördes lyftes ytterligare aspekter på utredningens fyra teman – rekrytering/kompetens, ledarskap, arbetsmiljö och välfärdsteknik. Denna dag nämndes särskilt den äldres möjlighet att tillsammans med personalen forma insatserna. Då måste det bli mindre av detaljstyrning. Det behövs mer teamarbete. Flera olika kompetenser är nödvändiga, eftersom många som bor i särskilt boende eller får hemtjänst i ordinärt boende har flera sjukdomar och sammansatta behov. Vid det här seminariet pekades det mycket på behovet av medicinsk kompetens i äldreomsorgen. Det räcker inte att tala om äldreomsorg, sas det, det handlar också om äldresjukvård.

Välfärdsteknik är ett tema som återkommer. Både problem och möjligheterna diskuterades. När ny teknik införs måste det komma ur de äldres och personalens behov, sas det – inte uppifrån. Man ska inte tro att teknik kan ersätta så mycket personal – men den kan förändra arbetsuppgifterna och göra det möjligt att snabbt föra ut kunskap. Det sistnämnda har till exempel situationen med coronapandemin visat.

Två damer

Foto: Anneli Nygårds

2020-09-02

Vid nummer 7 och 8 av de digitala dialogseminarierna framkom tydligt att bilden av äldreomsorgen är polariserad. Skildringarna som media ger av verksamheten är ofta mörka, och det påverkar möjligheterna att rekrytera personal. Det gäller särskilt ungdomar. Risken är att det blir negativa val – alternativ som tas när inte så mycket annat står till buds. Samtidigt berättar många om stor arbetsglädje och att de verkligen vill stanna i yrket. Mötet med de äldre är det som motiverar och ger mening. Vården och omsorgen om äldre står inför många utmaningar. Att vända den negativa uppfattningen om arbetet är en av dem.

Språket är grundläggande för mötet mellan människor. Det är ett problem idag att för många i personalen inte behärskar svenska tillräckligt bra. Språkombud är viktiga, och det arbete som Föreningen vård- och omsorgscollage gör har stor betydelse.

Välfärdsteknik var ett annat ämne för diskussion. På sina håll finns en rädsla för att tekniken helt ska ersätta personal. Men det handlar om att avlasta personalen så att det finns mer tid för mänskliga möten och att ge den äldre större självständighet. När ny teknik ska införas är dialog viktig, både med personalen och med de äldre. Att utbilda välfärdstekniksamordnare som får ta ett ansvar för dessa frågor i arbetsgrupperna kan vara en väg. Men det gäller att inte se välfärdstekniken som ett särskilt område, utan som en del i hela kommunens digitalisering. Kanske kan man hämta inspiration från andra verksamheter?

Man med mössa

Foto: Anneli Nygårds

2020-09-01

Efter sommaruppehållet var det dags att genomföra nummer 5 och 6 av totalt 21 planerade digitala dialogseminarier om kompetensförsörjningen inom vården och omsorgen om äldre. Upplägget är detsamma som vid dialogerna i juni. På förmiddagen medverkar chefer och ansvariga politiker i kommunerna. På eftermiddagen deltar pensionärs- och anhörigorganisationer, fackliga organisationer, utbildare och privata arbetsgivare. Vid varje seminarium medverkar också Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), dels med information om arbetet med strategin för äldreomsorgen dels om överenskommelsen mellan regeringen och SKR om att stödja utvecklingen av äldreomsorgen genom digitalisering. Vid alla seminarierna diskuteras utredningens fyra teman: rekrytering/kompetens, ledarskap, arbetsmiljö och välfärdsteknik. Utöver att delta i diskussionen har deltagarna också möjlighet att sända in skriftliga reflektioner. Hittills har det varit ett gott gensvar.

Utvecklingsmöjligheter, karriärvägar och ledarskap var områden som särskilt uppmärksammades denna dag. För att ett yrke ska bli attraktivt är det viktigt hur det beskrivs. Vi behöver visa att arbete i vården och omsorgen om äldre har många olika sidor. För att erbjuda utvecklingsmöjligheter borde nya arbeten kunna skapas som kombinerar vård, omsorg och teknik.

Betydelsen av ett tydligt och närvarande ledarskap togs också upp. Chefen måste ha mandat att leda och få stöd i organisationen. Tillit är grundläggande. De praktiska förutsättningarna för ledarskapet måste finnas – ett rimligt antal medarbetare att ha ansvar för och administrativt stöd så att det går att fokusera på verksamheten.

2020-06-15

Dags för nummer 3 och 4 av hittills 21 planerade digitala dialogseminarier om kompetensförsörjningen inom vården och omsorgen om äldre. Upplägget var detsamma som vid de första två tillfällena. Under förmiddagen deltog chefer, politiker och medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna. Eftermiddagens seminarium vände sig till pensionärs- och anhörigorganisationer, fackliga organisationer, privata arbetsgivare och utbildningsanordnare.

Betydelsen av utbildning och att få olika perspektiv och kompetenser att mötas var några ämnen som särskilt lyftes. I äldreomsorgen är det tre perspektiv som behöver finnas sida vid sida och i balans – det medicinska, det sociala och rehabiliteringen. Tid måste ges för att kunna göra goda möten möjliga. Men det handlar också om kunskap och erfarenhet. Detta är mognads- och erfarenhetsyrken, var en reflektion, arbeten som lämpar sig väl för vuxenutbildning.

Bild

Foto: Anneli Nygårds

 

2020-06-08
Digitala dialogseminarier S2019_04

Vad krävs för att fler ska vilja välja vård- och omsorgsarbete? Det var ämnet när utredningen bjöd in till de två första av hittills 21 planerade digitala dialogseminarier. Syftet med dialogerna är att få in kunskap och erfarenhet från kommuner, pensionärs- och anhörigorganisationer, fackliga organisationer, privata och ideella arbetsgivare samt utbildningsanordnare.

Utredningen har regeringens uppdrag att stödja och ta initiativ till förändringsarbete i kommunerna för att kunna rekrytera och behålla personal inom vården och omsorgen om äldre. I detta arbete är dialog nödvändig och självklar. Den ursprungliga planen var att genomföra 21 konferenser i länen. Men coronapandemin har gjort att arbetssättet måste ändras. Pandemin har satt vården och omsorgen om äldre i blixtbelysning och dialogerna är lika viktiga nu som någonsin. När vi nu inte har möjlighet att mötas på riktigt blir de digitala seminarierna med olika aktörer mycket värdefulla.

Kompetensförsörjningen är fokus för arbetet i utredningen och fyra teman behandlas särskilt – rekrytering/kompetens, ledarskap, arbetsmiljö och välfärdsteknik. Dessa teman kommer att lyftas vid alla dialogseminarierna. Dessutom diskuteras vad som behövs – utifrån kompetensförsörjning – för att kunna skapa goda möten i vården och omsorgen om äldre.

Upplägget är detsamma vid alla dialogerna. Förmiddagens pass har ansvariga politiker och tjänstemän i kommunerna samt medicinskt ansvariga sjuksköterskor som målgrupp. Eftermiddagspassen riktar sig till organisationer, privata och ideella arbetsgivare samt utbildare. Vid seminarierna medverkar Sveriges kommuner och regioner (SKR) med information om arbetet med Strategi för äldreomsorg och om överenskommelsen mellan SKR och staten angående välfärdsteknik.

Vid de två första mötena hördes röster från hela landet – från Luleå i norr till Kävlinge i söder. Tydligt framgick hur utredningens olika teman hakar i varandra. Vikten av utbildning uppmärksammades. Från små glesbygdskommuner pekades på den demografiska utvecklingen, med en allt större andel äldre och färre unga som finns kvar och kan ta arbeten inom vården och omsorgen. Arbetsmiljön och anställningsvillkoren, med trygga jobb, är en central fråga. Ledarskapet är grundläggande för utvecklingen inom alla de andra områdena. Det gäller såväl anställdas möjlighet till stöd och utveckling i arbetet, arbetsmiljön och att stimulera att ny teknik används. Men då måste cheferna få förutsättningar att leda, ha mandat och ett rimligt antal medarbetare under sig. Varningens ord höjdes också för att ny teknik ska användas som förevändning för att minska på personal.

15 juni är det dags för nästa digitala dialogseminarium. Därefter återkommer de i september.

 

2020-05-15

Digitala dialogmöten

På grund av coronapandemin ersätts de planerade dialogseminarierna i regionerna med digitala dialogmöten under tio dagar.

Ämnet är, som tidigare, kompetensförsörjningen inom vården och omsorgen om äldre.

Upplägget för dialogerna är detsamma vid alla tillfällena.

Förmiddagens seminarier – tio stycken – riktar sig till ansvariga politiker och chefer i kommunerna  samt till medicinskt ansvarige sjuksköterskor (MAS).

Fyra teman kommer att behandlas: rekrytering/kompetens, ledarskap, arbetsmiljö samt välfärdsteknik.

Förmiddagsdialogerna pågår kl 9.30-12.00 vid samtliga tillfällen.

Eftermiddagens seminarier – tio stycken – vänder sig till pensionärsföreningar, anhörigföreningar, fackliga organisationer, lokala arbetsgivare, utbildningsanordnare med flera.

Två teman är i fokus under eftermiddagarna: det goda mötet samt välfärdsteknik. Eftermiddagsdialogerna pågår kl 14.00-16.00 vid samtliga tillfällen.

Syftet med seminarierna är att få in kunskap och erfarenheter från kommuner, organisationer och andra aktörer. Dialogerna blir grunden för utredningens analys och de bedömningar och rekommendationer som ska lämnas till regeringen i juni 2021.

De digitala dialogerna genomförs 8 juni , 15 juni, 1 september, 2 september, 8 september, 14 september, 15 september, 16 september, 22 september, 25 september.

Anmälan till seminarierna görs på mejl till s.kompetensaldre@regeringskansliet.se

Ange namn, datum då du önskar delta, kommun/organisation samt din funktion.

Varmt välkommen!

2020-03-20

Inställda dialogseminarier

På grund av de rådande omständigheterna ställs de dialogseminarier in som under våren skulle ha genomförts i länen. Det gäller Kalmar, Gotland, Örebro, Västra Götaland, Västerbotten, Norrbotten samt Stockholm. Hur situationen utvecklas framöver får avgöra om höstens dialoger kan genomföras. Vi arbetar nu med att ta fram en plan för att kunna fullfölja utredningens uppdrag och återkommer så snart som möjligt med information. Kompetensförsörjningen inom vård och omsorg om äldre är i allra högsta grad en aktuell fråga.